Politik
EU kritiserar svensk bostadspolitik
Publicerad: 26 februari 2016, 13:56
EU-kommissionens rapport ger överlag en positiv bild av svensk ekonomi men varnar för att bostadsmarknaden kan krascha.
Foto: Mattias de Frumerie
I dag presenterar EU-kommissionen en rapport om Sveriges ekonomi. Rapporten är kritisk till svensk bostadspolitik och varnar för att en nedgång på bostadsmarknaden skulle få allvarliga konsekvenser för hela den svenska ekonomin.
EU-kommissionens rapport ger överlag en positiv bild av svensk ekonomi. Men EU:s ekonomiska expertis varnar för att bostadsmarknaden i Sverige fungerar dåligt och är oroad av hushållens höga skuldsättning.
”Mycket tyder på att bostadspriserna är högre än vad som motiveras av fundamentala faktorer. Denna utveckling ökar risken för att en störning skulle kunna påverka bostadspriserna och därmed hushållens konsumtion negativt, vilket skulle kunna utlösa en allmän nedgång i ekonomin”, skriver Jens Matthiessen och Magnus Astberg, vid EU-kommissionens representation i Sverige, i en debattartikel i Dagens Industri.
Enligt Jens Matthiessen och Magnus Astberg innehåller det svenska skattesystemet bland de starkaste incitamenten för bostadsägande i EU, vilket driver upp bostadspriserna. EU-kommissionen är positiv till att ett amorteringskrav är på gång och till att det förs diskussioner om att höja fastighetsskatten. Men de efterlyser fler och kraftfullare åtgärder.
”Det krävs därför sannolikt mer insatser för att dämpa bostadsprisutvecklingen och hushållens skuldsättning”, skriver Jens Matthiessen och Magnus Astberg i Dagens Industri.
Nu ska EU-kommissionen diskutera sin analys med svenska politiker och beslutsfattare, och i mitten av maj ska kommissionen ge rekommendationer om hur boprisutvecklingen i Sverige kan dämpas.
EU-kommissionens kritik
￭ Generösa ränteavdrag driver upp bostadspriserna.
￭ Låg fastighetsskatt, mindre än hälften av EU-snittet, uppmuntrar investeringar i dyrare bostäder.
￭ Reavinstskatten från fastighetsförsäljning skapar inlåsningseffekter och motverkar bland annat flytt till en mindre och billigare bostad.
￭ Hushållen skuldsättning ligger på en hög nivå. Dessutom växer den snabbare än i andra EU-länder.
￭ Kommunerna saknar ekonomiska incitament att lösa bostadsbristen hos utsatta grupper.
￭ Konkurrensen i byggsektorn är för låg.
￭ Handläggningen av planärenden och överklaganden kräver mer tid och resurser än i andra EU-länder.
￭ Hyresregleringen hindrar rörligheten på hyresmarknaden och minskar utbudet.
￭ Regelverket för andrahandshyrning är komplicerat och minskar utbudet.