Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Politik

EU-länder olika strikta om utstationerade

Publicerad: 21 februari 2017, 09:58

Sverige kan riva upp delar av Lex Laval men löper samtidigt risken att den nya tolkningen prövas från EU-rätten, säger Claes Stråth.

Foto: Elin Bennewitz

Claes Stråth ledde under 2008 en utredning om vilka förändringar som behövde göras i svensk lagstiftning efter EU-domstolens avgörande i Lavalmålet. Det resulterade i den svenska lagstiftningen om utstationering som regeringen nu vill avveckla.


Ämnen i artikeln:

Claes StråthLex Laval

– Vi gjorde en bedömning av att det var detta som EU-rätten krävde, men ingen vet om det var den rätta bedömningen. Sverige kan riva upp delar av Lex Laval men löper samtidigt risken att den nya tolkningen prövas från EU-rätten, säger Claes Stråth.

EU:s medlemsländer tolkar EU-domen olika.

– En del EU-länder västerut har gjort en tolkning där de vill skydda sin arbetsmarknad. Frankrike hade sin debatt om den polske rörmokaren, Norge har valt en striktare tolkning liksom Storbritannien. Länderna i Östeuropa däremot har sett det som en möjlighet att förbättra sin standard, säger han.

Claes Stråth beskriver de största förändringarna som kom med Lex Laval 2010:

– Den stora skillnaden är att innan Lex Laval så kunde de fackliga organisationerna hantera de utländska företagen på samma vis som de inhemska och kräva att byggavtalet skulle gälla. I och med Lex Laval har facket bara kunnat ta strid för minimivillkoren, alltså den hårda kärnan, i utstationeringsdirektivet. Även bevisregeln infördes. Den innebär att om en utländsk arbetsgivare kan styrka att de utstationerade redan har bättre villkor än de skulle kunna få i Sverige så behöver de inte teckna svenskt kollektivavtal, säger han.

Även om det blir så att delar av Lex Laval försvinner den 1 juli så betyder det inte att allt blir en tillbakagång till hur det var innan lagen fanns, upplyser Claes Stråth.

– Nytt i förslaget till lagen som ska gälla från första juli i år är att bevisregeln tas bort. Det betyder att facket alltid ska kunna kräva svenska kollektivavtal för utstationerade. Men det gäller fortsatt enbart den hårda kärnan med minimivillkoren, säger han.

Claes Stråth ser en möjlig intressant utveckling som kommer med det nya förslaget till regler för utstationering:

– Om bevisregeln nu tas bort så kommer även företag som har bättre villkor hemifrån behöva teckna svenskt kollektivavtal. Jag kan tänka mig att ett sådant företag med bättre villkor skulle kunna driva den frågan till EU-rätten.

Relaterade artiklar

Nu vill nästan alla avskaffa Lex Laval

Sveriges Byggindustrier ändrar sig om Lex Laval

Johanna Åfreds

Reporter

johanna@byggindustrin.se

Ämnen i artikeln:

Claes StråthLex Laval

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.

Se fler branschtitlar från Bonnier News