Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag23.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Politik

Få konkreta reformer i nya regeringes första budget

Publicerad: 24 Oktober 2014, 09:30

Finansminister Magdalena Anderssons (S) första budgetpromenad blev en ganska stökig historia.

Foto: Mattias de Frumerie

Det finns många avsiktsförklaringar och målsättningar om ökat byggande och infrastruktursatsningar i regeringens budgetproposition för nästa år. De faktiska reformerna riktas främst mot renovering och upprustning.


Ämnen i artikeln:

infrastrukturprojektPolitikbostadsbyggandebostadspolitik

Av de 25 miljarder som regeringen och finansminister Magdalena Andersson, med stöd av Vänsterpartiet, har avsatt för reformer i budgeten till nästa år finns några poster som direkt berör byggsektorn. Den största posten är 1,24 miljarder årligen för drift och underhåll av järnvägen fram till 2018. Under samma period ska en halv miljard kronor satsas årligen på förbättrade stadsmiljöer och utbyggd lokaltrafik.

Regeringen vill bland annat stimulera byggandet av 250 000 nya bostäder, påbörja byggandet av Norrbotniabanan, som legat i malpåse under alliansregeringen, och påbörja utbyggnaden av höghastighetståg, men i budgeten finns inga klara besked om hur det ska gå till.

Trots en målsättning på 250 000 nya bostäder fram till 2020 har inga pengar vikts i regeringens och finansminister Magdalena Anderssons budgetproposition för att stimulera bostadsbyggandet i Sverige. De åtgärder som Magdalena Andersson framhåller är att stärka SBAB och flytta över pengar från den tidigare regeringens så kallade tillväxtmiljard till att få till stånd ett ökat byggande av framför allt hyresrätter, men det är åtgärder som inte ryms i budgeten eller ligger längre fram. Då kan det även bli någon form av subventioner till byggandet.

– Vi har även diskuterat ett investeringsstöd, men det finns inte något sådant utformat ännu, säger Magdalena Andersson.

Sedan tidigare är känt att det satsas 1,7 miljarder kronor under mandatperioden till ett investeringsbidrag för bland annat energieffektiviseringar av miljonprogrammet samt att 1 miljard kronor satsas på att svenska skolor ska rustas upp.

I budgeten framkommer att regeringen avser att ta ett ”samlat grepp” om bostadsbyggande och infrastruktur fram till 2035 som ska finansieras av ”en särskild skatt eller avgift”.

– Det är egentligen inte så mycket nytt i budgeten, säger Björn Wellhagen, näringspolitisk chef på Sveriges Byggindustrier.

Han tycker det är bra med ambitionen att bygga 250 000 bostäder, men efterlyser en mer konkret plan för hur det ska gå till. Det ökade stödet till upprustningen av järnvägen applåderar han. Han är däremot skeptisk till bidraget till energieffektiviseringar av miljonprogrammet.

– Vi hade hellre sett att man sänkt fastighetsskatten på energieffektiva byggnader och infört skattefria underhållsfonder, säger han.

Avdammandet av planerna på att bygga Norrbotniabanan visar på hur infrastrukturpolitiken blir lidande av regeringsskiften som ritar om kartan.

– Branschen behöver förutsägbarhet. Det behövs mer långsiktighet och bredare överenskommelser på det området så att infrastrukturplanerna ligger fast över flera mandatperioder, säger Björn Wellhagen.

Mattias de Frumerie

Formgivare

mattias@byggindustrin.se

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.