Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag08.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Politik

"Finansoron bär skulden"

Publicerad: 4 Oktober 2012, 13:18

Raset i bostadsbyggandet beror främst på den finansiella oron. Under resten av mandatperioden ska regeringen reformera planfrågorna för att öka bostadsbyggandet. Det säger bostadsminister Stefan Attefall (KD).    Han tycker också att staten ska skämmas över att bestämmelser för buller kolliderar så att bostadsprojekt stoppas. Han lovar att regeringen arbetar på en lösning.


För en vecka sedan, i Byggindustrin 29/2012, berättade vi att bostadsbyggandet rasar. Sedan alliansregeringen tillträdde på hösten 2006 har bostadsbyggandet minskat med nästan 74 procent. Sedan hösten 2010, då Stefan Attefall tillträdde som bostadsminister, är minskningen nästan 45 procent.

– Det låga bostadsbyggandet beror i första hand på den finansiella oron. Konsumenterna tvekar att binda upp sig och köpa nya bostadsrätter. Det är byggandet av bostadsrätter som har tagit mest stryk medan hyresrätterna har klarat sig betydligt bättre. Bankerna har blivit snålare och det bidrar till minskat byggande, säger Stefan Attefall.

Han säger att han ser långsiktigt på bostadsbyggandet.

– I många år hade vi en ryckighet som inte var bra på det här området. Nu ändrar vi på det.

Sedan Stefan Attefall tillträdde 2010 har plan- och byggfrågorna förts samman med frågor kring bostads­finansiering.

– Plan- och byggfrågorna är det stora långsiktiga problemet. Vägen från idé till spaden i marken är lång, kurvig och full av stenar.

Ett annat problem, enligt Stefan Attefall, är bristen på planlagd mark.

– Överallt där produktionskostnaden är lägre än marknadsvärdet på befintliga bostäder finns det ekonomiska drivkrafter för att bygga. Men bristen på planlagd mark har länge varit en försummad fråga.

Under Stefan Attefall har flera utredningar tillsatts med målet att öka bostadsbyggandet.

Generaldirektören Lars Magnusson på Bostadskreditnämnden utreder hur byggandet ska förenklas. Vid årsskiftet ska han ha utrett finansieringen av gator och parker, huvudmannaskap för allmänna platser och bestämmelser kring exploateringsavtal.

Samtidigt utreder Björn Hedlund från Mark- och miljö­domstolen kommunernas alla särkräv som ofta krånglar till bostadsbyggandet. Den utredningen har fått förlängd tid till den 1 februari.

Stefan Attefall räknar upp de problem som blir följden av det låga bostadsbyggandet:

– Människor får ingenstans att bo, de kan inte flytta till jobb och studier, ungdomar blir utan bostad, det blir trångboddhet och allt detta påverkar den ekonomiska tillväxten.

Finns det tid att vänta på utredningar och långsiktiga åtgärder? Är det inte nödvändigt att göra något snabbt?– Vi måste få fram mer byggbar mark och där är jag tyvärr i händerna på kommunerna. Dessutom ska kommunerna inte vara så klåfingriga när det gäller hur marken ska bebyggas.

Men det måste finnas mer som staten kan göra genast?– Att underlätta andrahandsuthyrning och att skapa enklare regler för att hyra ut bostadsrätter är sådant som vi gör för att nå en snabb förbättring.

I somras kom Boverkets översyn av bostadsförsörjningslagen. När översynen aviserades utropade flera tidningar att nu skulle regeringen vara tuffare mot kommunerna för att få dem att bygga bostäder. Men några sådana tuffa tag finns inte med i översynen.

– Det handlar om att skapa ett tydligare ansvar, framför allt handlar det om mer regional samverkan i stället för att varje kommun bara ser till sina egna behov. Men den som tror att staten ska bötfälla kommuner med lågt bostadsbyggande har fel.

Byggindustrin har flera gånger berättat hur regler och riktlinjer kring buller kolliderar på ett sätt som drabbar bostadsbyggandet. I Linköping stoppas tusentals nya bostäder eftersom buller från Saabs flygningar med Jas kan leda till bullerproblem.

Medan Boverkets riktlinjer säger ja till nya bostäder säger Naturvårdsverket nej. Plan- och bygglagen kolliderar med miljöbalken.

– Staten borde skämmas för att vi inte har lyckats koordinera olika riktlinjer och tolkningar kring buller. Min ambition är att komma med ett förslag kring detta så snabbt som möjligt, säger Stefan Attefall som inte vill vara mer precis än så.

En viktig faktor i bostadsekvationen är markpriserna. Bostadskreditnämnden har visat att markprisets andel av den totala produktionskostnaden har stigit brant under 2000-talet.

– En del kommuner har maximalt intäktsfokus, andra vill ogärna sälja mark billigt till företag som sedan tjänar stora pengar på att bygga bostadsrätter som de sedan säljer med stor vinst. En lösning för att bygga fler hyresrätter är att upplåta mark med tomträtt.

Stefan Attefall tycker att det finns vettiga bostadskoncept som inte får komma till sin fulla rätt.

– Skanskas och Ikeas bostäder Boklok har relativt vettiga priser. Och allmännyttans organisation Sabo har tagit fram koncepthus för kommunala bolag. Varför får sådana koncept inte fler kunder? Problemet är att kommunerna inte accepterar att husen ser ut som de gör, det som duger i en kommun borde också duga i andra. Men så är det inte i dag.

Över huvud taget uttrycker Stefan Attefall missnöje med kommunernas prestationer inom bostadspolitiken.

– Det finns för få kommunpolitiker som är bostadspolitiskt kunniga i bred mening. Det finns en kompetensbrist bland kommunpolitikerna när det gäller bostadspolitik.

Boverket skriver i en analys från 2011 att det svenska bostadsbyggandet minskade i samband med att det statliga stödet togs bort.

– Men bostadsbyggandet har minskat i hela Norden, det är fel att säga att bostadsbyggandet föll till följd av att vi tog bort subventionerna.

Flera aktörer, däribland Sveriges byggindustrier, vill se en friare hyressättning. Sedan två år gäller en modell där allmännyttan, privatvärdarna och Hyresgästföreningen förhandlar fram hyror där man tar större hänsyn än tidigare till faktorer som påverkar bostadens värde.

– Det är en samförståndsmodell som fungerar, vi kom ur det dike i debatten där två parter stod emot varandra. Det är mest i Stockholm som det fortfarande förekommer en del pennfäkteri i debatten om bostadshyror.

I höstbudgeten aviserade regeringen en förlängning från 10 till 15 år för den tid då man kan tillämpa så kallad presumtionshyra i nya hyresbostäder.

Systemet med presumtionshyror har funnits sedan 2006. Syftet är att den som investerar ska veta att förutsättningarna för investeringen inte förändras genom att hyran bruksvärdesprövas.

– Jag tror inte att alla byggherrar har förstått att den här möjligheten att bygga fler bostäder finns, säger Stefan Attefall.

Socialdemokraternas bostadspolitiska talesperson Veronica Palm har gett regeringens bostadspolitik lägsta betyg. Vilket betyg får socialdemokraternas bostadspolitik av dig?

– De får inget betyg alls eftersom de inte har presenterat någon bostadspolitik ännu (när Attefall intervjuades hade ännu inte socialdemokraternas skuggbudget presenterats, RED).

BJÖRN DICKSON - bjorn@byggindustrin.com

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.