Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Söndag12.07.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Politik

Hör blockpolitik och bostadspolitik ihop?

Publicerad: 25 September 2018, 07:50

Vad ger valresultatet för möjligheter för svenskt samhällsbyggande under mandatperioden som kommer? Dagens Nyheters journalist Viktor Barth-Kron försökte besvara frågan på ett branschseminarium.


Ämnen i artikeln:

Viktor Barth-Kron

Under den förra mandatperioden havererade de blocköverskridande bostadssamtalen och Sverigeförhandlingen gick i stå. Kan det bli en ändring nu om den traditionella blockpolitiken bryts upp? Viktor Barth-Kron försökte reda ut om det finns vilja och möjligheter till detta hos våra politiker på ett seminarium på Business Arena i Stockholm veckan som gick. Han tog sin utgångspunkt i varför inte bostadsfrågan blev viktigare under valrörelsen.

– Förklaringen är att de flesta väljare redan bor någonstans, därför låg inte den frågan närmast hjärtat. Andra frågor, till exempel vården, blev därför viktigare. Men bostadsfrågan fanns ändå med i större frågor som integration och svensk ekonomi i stort, sade Viktor Barth-Kron.

Han konstaterade också skämtsamt att:

– Det finns redan en blocköverskridande kompromiss om att det behövs en bred blocköverskridande kompromiss.

Frågan om hur bostadsbristen ska lösas har avhandlats politiskt via de tre stora ideologierna socialism, liberalism och konservatism under många årtionden redan.

– Inom socialismen menar man att det offentliga ska förse medborgarna med bostäder. Bostaden ses som en del av välfärden och en grundläggande rättighet. Resonemanget går ut på att om man har för få skolor så måste man bygga fler skolor. På samma vis måste fler bostäder byggas om det finns en brist. Bostadspolitiken har delvis lösts på det viset förr i Sverige, sade han.

Men i och med att det finns ett investeringsbehov på hundratals miljarder kronor så är även anhängarna av socialismen många gånger intresserade av en inblandning av privata aktörer, konstaterade Viktor Barth-Kron. Liberalismens syn sätter däremot sin tilltro till marknaden.

– Här är resonemanget att om marknaden släpptes fri och till exempel alla byggnormer togs bort så skulle det finnas ett brett boende för alla plånböcker. Men det skulle leda till rena kåkstäder och inget modernt välfärdsland har hittills accepterat det. Man har istället förordat någon form av subventioner i form av social housing, eller som i Sverige, riktade bostadsbidrag. Det är helt enkelt svårt att bara ha lite marknadshyror, exempelvis i nyproduktion, för om man påverkar marknaden på ett ställe ger det en kedjereaktion.

Både socialismen och liberalismen har fullt funktionella svar var för sig, konstaterade Viktor Barth-Kron, men det liknar väldigt mycket det vi redan har idag. Båda har gemensamt att de anser att det är bra om det byggs mycket, men det delas inte av konservatismen som är den tredje ideologin som påverkar bostadspolitiken.

– Nej-sägande grannar och den konservativa reflexen är en maktfaktor i svensk politik. På lokal nivå handlar det om bevarande av alltifrån äldre hus, siktlinjer och träd.

Svårigheten att nå breda kompromisser har i slutändan med väljarna att göra, enligt Barth-Kron. De kommer att rösta bort de partier som vill bygga för mycket.

– Väljarna utgår från sina intressen och partierna från sina väljare. Allt detta hände i valet i Danderyd där alla partier som gick framåt var de som anklagade Moderaterna för att ha byggt för mycket.

Han tillägger att det även för kommunerna ses som mest rationellt att inte bygga för de som har svag ekonomi och svag ställning på arbetsmarknaden.

– Det blir en svag skattebas. Det blir istället rationellt för kommunen att bygga fräscha radhus för en välordnad medelklass.

Slutsatsen för Barth-Kron stannar vid att det finns ingen tydlig lösning på bostadsbristen hos ideologierna och fanns det det är det ändå ingen som skulle våga stå för genomförandet i och med risken att därefter bli bortröstad.

– Men vem vet, kanske kan all frustration som byggts upp åren som gått leda till ett konstruktivt klimat. Svaga regeringar brukar ge en starkare riksdag. Och i riksdagen sitter det ganska anonyma riksdagsmän i utskotten som är mer intresserade av att nå resultat. Men givet alla omständigheter ska vi vara glada om det finns en bostadspolitik alls innan jul.

Johanna Åfreds

Reporter

johanna@byggindustrin.se

Ämnen i artikeln:

Viktor Barth-Kron

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.