Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Söndag09.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Politik

Hundra år av bostadsbrist

Publicerad: 29 April 2016, 05:02

Bild 1/2  Dan Hallemar, curator för utställningen ”Bo. Nu. Då: Bostadsfrågor och svar under 99 år”.

Foto: Johanna Åfreds

Större delen av de senaste hundra åren har präglats av bostadsbrist. På Arkitektur- och Designcentrum i Stockholm har en utställning nyligen öppnat som tar greppet om bostadspolitiken under ett sekel. Tidningen Byggindustrin stämde träff med utställningsgeneralen Dan Hallemar för en rundvandring.


- Efter den här utställningen ska man känna att det går att förändra, det går att tänka nytt, det går att göra saker, säger utställningsgeneralen Dan Hallemar.

Vilka bostadsfrågor kan arkitekturen besvara? Vilka borde politiken möta? Hur många kan egentligen bo i Sverige? Vilka myter borde vi göra upp med? Frågorna är några i raden av tänkvärda infallsvinklar som ges på utställningen ”Bo. Nu. Då: Bostadsfrågor och svar under 99 år”.

Bostadssajten Hemnet analyserade 300 miljoner klick och lät sedan arkitekterna Tham och Videgård skapa ett klick-hem utifrån vad folk helst ville ha. Resulatet blev en faluröd funkislåda.

Foto: Tham och Videgård Arkitekter

Utställningen öppnade nyligen på Arkitektur- och Designcentrum (Arkdes) på Skeppsholmen i Stockholm. Curatorn, det vill säga projektledaren, Dan Hallemar berättar om avstampet i år 1917.

– Det var en brytpunkt för hundra år sedan då emigrationen upphörde och människor skaffade sig ett hem i Sverige istället. 1917 kom även de första statliga regleringarna av bostadsmarknaden. De fick besittningsrätt i någon form och fick inte längre utsättas för ockerhyror när de flyttade till städerna. 1917 var också året då Liljewalchs hade sin första hemutställning. Intresset för att designa hem och möbler för arbetare kom igång på riktigt, berättar han.

Det finns även en del likheter mellan 1917 och 2016.

– Då pratade man om att bygga nödbostäder. I dag pratar man om detsamma när det kommer till frågan om var alla nyanlända ska bo. Trångboddheten var enorm för hundra år sedan, i dag visar statistik att den ökar igen, säger Dan Hallemar.

Mutaz från Syrien berättar om sin bostadshistoria som en del av utställningen. Han har bott på många adresser i Sverige sedan han kom 2014.

Foto: Johanna Åfreds

Några äldre resväskor vid sidan av några modernare ger perspektiv på hur alla som någon gång lämnat ett hem för att söka ett nytt i någon mening varit nyanlända. Mellan 1914 och 1916 flyttade det in fyra gånger så många till Stockholm som det byggdes bostäder för. ”I dag är det fortfarande många som kommer till en stad med kappsäcken med sig. Flyttar in i en lägenhet som redan är trångbodd, sover på soffan, rullar ut en madrass”, skriver utställningsproducenten.

Dan Hallemar guidar vidare i utställningen, vars rejäla trästomme och rumsindelning för övrigt är ett modulsystem levererat av Moelven. Här finns avdelningen om nödbostäder och tillfälliga hem, den om miljonprogrammet och den om arkitektoniska innovationer, för att nämna några. Den bostadspolitiska debatten genom tiderna sätts i fokus, politikens och marknadens roll tas upp, men även resonemang om mjukare värden såsom hemkänsla och människors bostadsdrömmar.

Smalhus i Göteborg ritat av Olof Thunström. Under 1920- och 30-talen ställdes smalhus och tjockhus mot varandra i debatten. Smalhus ansågs för dyra eftersom färre lägenheter fick plats. Men de smala husen gav ljus från två håll, vilket ansågs vara bra för

Foto: Okänd fotograf / Arkdes Samlingar

Dan Hallemar stannar upp vid en bild av 1930-talets barnrikehus.

– De är det enda exemplet på social housing, alltså bostäder riktade mot vissa grupper som står utanför den ordinarie bostadsmarknaden, som vi har i Sverige. 1945 fattades beslut om att sådana boenden ska vi inte ha. Istället skulle alla ha råd att efterfråga alla bostäder och de skulle hålla god kvalitet. Staten gick in med olika typer av lån och bidrag. Så har det förblivit, social housing blev inte Sveriges väg, men nyligen föreslog Boverket den typen av inkomstkvoterade bostäder, säger Dan Hallemar.

Stjärnhusen i Gröndal, Stockholm, från 1944 kom till som en reaktion på de monotona smalhusen.

Foto: Okänd fotograf / Arkdes Samlingar

Den mest överraskande lärdomen från arbetet med utställningen tycker dock Dan Hallemar var insikten om hur innovativa 1940- och 50-talen var.

– Jag har hela tiden gått omkring och trott att den tiden präglades av besatthet av normer och att det mesta skulle se lika ut. Men det stämmer inte alls, fyrtiotalet var snarare ett Silicon valley i att vara innovativt.

En av Dan Hallemars favoriter är stjärnhusen i Gröndal, Stockholm, från 1944. De kom till som en reaktion av arkitekterna Leif Reinius och Sven Backström på de alltför monotona smalhusen.

– De var en kombination mellan punkthus och smalhus, fick naturligt vackra gårdsbildningar och ljus från flera håll och var ekonomiskt smarta eftersom de fick in fler lägenheter i varje trapphus. Men de slog aldrig igenom helt för smalhusen var trots allt lättare att bygga industrialiserat, säger han.

En familj byter planlösning på sin lägenhet. Ett exempel på vad prefab skulle kunna innehålla, men som aldrig slog igenom. Bilden togs i samband med presentationen av Ohlsson och Skarnes prefab­system ”System 66.

Foto: Okänd fotograf / Arkdes Samlingar

Hela det moderna prefabsystemet arbetades fram under den perioden. Men tyvärr hängde många av de mest innovativa tankarna inte med in i 1960- och 70-talens storskaliga produktion, konstaterar han.

– Hela prefabidén innehöll från början möjligheter till flexibilitet och förändring, till exempel att en familj enkelt skulle kunna flytta väggarna i lägenheten. Tyvärr blev prefab sedan istället förknippat med likhet, när grundtanken istället strävade efter variation, säger Dan Hallemar.

100 år på svensk bostadsmarknad

1914 konstaterade den statliga bostadskommissionen att svenskarna bodde dyrare och sämre än i andra industriländer.
1917 röstar riksdagen igenom en lag där hyresgästerna garanteras en högsta hyra och att kommunala hyresnämnder skulle godkänna hyreshöjningar och vräkningar.
1923 upphör den korta perioden av offentligt inflytande. Hyresregleringen upphör. 1923 bildas Hyresgästernas riksförbund.
1933 tillsätts den bostadssociala utredningen och en krisuppgörelse görs mellan Socialdemokraterna och Bondeförbundet. Bostadsbyggandet skulle bli ett sätt att få fler att bilda familj och ett medel mot arbetslöshet.
1935 beslutar riksdagen att bygga barnrikehus. Det blev en kort period av ”social housing” i Sverige. Mellankrigstiden präglas av marknadstänkande och det var nästan bara HSB som byggde utan vinstintresse.
1942 införs en hyresregleringslag och besittningsskydd återinförs.
1945 presenteras den bostadssociala utredningen som har slutsatsen är att marknaden har misslyckats. Styrning och finansiering av bostäder bör skötas i offentlig regi. Standardhöjning ska genomföras utan hyreshöjning. Det skulle inte finnas kategoribostäder för fattiga för att undvika att stadsdelar förslummas. Ingen inkomst eller behovsprövning för att få en viss sorts bostad.
■ Enhälligt beslut över partigränserna om räntefria och amorteringsfria topplån. Bostadsbidrag införs. Alla kommuner uppmanas att bilda kommunala bostadsbolag.
1964 inflyttningen till städerna är hög och bostadsköerna växer, trots de stora ambitionerna med bostadspolitiken. Miljonprogrammet antas 1965 av riksdagen.
1973 får Sverige ett bostadsdepartement för första gången.
1974 finns 23 000 lediga lägenheter i landet. 1970-talet blev en satsning på småhus. Hyrorna höjdes på grund av inflation samtidigt som kostnaderna för att bo i småhus sjönk tack vare avdragsrätten.
1991 kom ”Århundradets skattereform” med sänkta marginalskatter som till stor del finansierades av bostadssektorn.
1991 den borgerliga regeringen avvecklar det ekonomiska stödet till bostadsfinansiering. Bostadssektorn har sedan dess blivit allt mer konkurrensutsatt och marknadsfinansierad.
2011 införs att allmännyttan ska verka affärsmässigt.
2016 års budget innehåller förslag om stimulans för nybyggnation på 3,2 miljarder kronor per år.

Källa: Utställningen ”Bo. Nu. Då: Bostadsfrågor och svar under 99 år”, Arkitektur- och Designcentrum.

Så tycker besökarna

[[{"fid":"5932","view_mode":"default","fields":{"format":"default","field_file_image_alt_text[und][0][value]":"","field_file_image_title_text[und][0][value]":"Eva von Grunewaldt, Ingemar Strand och Thorbjörn Nilsen är några av dem som besökt utställningen.","field_tags[und]":"","field_fotobyline[und][0][value]":"Foto: Johanna Åfreds"},"type":"media","link_text":null,"attributes":{"title":"Eva von Grunewaldt, Ingemar Strand och Thorbjörn Nilsen är några av dem som besökt utställningen.","class":"media-element file-default"}}]]

Eva von Grunewaldt, Stockholm:

”Rent hygieniskt har det hänt mycket, det är ingen som bor med utedass på gården längre. Folk bor heller inte så trångt längre, även om jag tror vi måste kunna lära oss att bo lite trängre igen. En annan reflektion är att i dag ser man ofta hemlösa och personer som sover på gatan, det såg jag aldrig i Sverige på 1970-talet. Vad beror det på?”

Ingemar Strand, Örebro:

”Det är egentligen förvånansvärt hur likt allting är. En lägenhet nu skiljer sig inte så mycket från hur den såg ut och var planerad för hundra år sedan. Jag tänker också på att städerna har vuxit mest på bredden. Stadsdelarna som byggs utanför städerna idag påminner om de som byggdes i innerstaden i Stockholm långt tillbaka i tiden”.

Thorbjörn Nilsen, Stockholm:

”Min reflektion är att det var mer politik och mer planering förr. Pendeln kanske har slagit över lite för mycket nu åt hållet där politiken inte är så involverad. Jag tycker även att idén om att dela mera, till exempel inslaget här i utställningen om att lättare stycka av villatomter, var intressant att se.”

Johanna Åfreds

Reporter

johanna@byggindustrin.se

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.