Investeringsstödet får kritik i ny rapport: ”Om det ska finnas kvar finns skäl att justera villkoren”

Byggföretagen och Fastighetsägarna har tidigare kritiserat regeringen för att inte ha utvärderat investeringsstödet som har kallats för den största bostadspolitiska satsningen på tjugo år. 

Till slut tog de saken i egna händer. 

– Vi har i samarbete med Evidens gjort en egen utvärdering av investeringsstödet, säger Anna Broman, bostadspolitisk expert på Byggföretagen till Fastighetsnytt.

Varför tog ni initiativet?

– Runt 11 miljarder kronor har avsatts för investeringsstödet. För att kunna föra en saklig debatt om stödets utformning och dess vara eller icke vara behöver vi veta om det är träffsäkert eller behöver ersättas av åtgärder som ger bättre valuta för skattepengarna.

Läs även: Investeringsstöd för hyresrätter populärt

Investeringsstödet beskrivs i rapporten som ett bostadspolitiskt misslyckande eftersom pengarna inte alls alltid har gått till kommuner eller hushåll med störst behov av ett subventionerat byggande. 

– Slutsatserna av rapporten är tyvärr väntade, men ändå nedslående. De höga ambitionerna med stödet har fallit platt till marken, säger Anna Broman. 

Hon säger att målet med stödet var att underlätta inträdet på bostadsmarknaden för personer i en socialt utsatt situation och göra det enklare för människor att flytta till jobb och studier genom att bygga fler bostäder på bristorter. 

– Men stödet har inte varit rätt utformat för att uppnå detta.

Populärast bland allmännyttan

Rapporten visar att de kommunala bostadsföretagen använder investeringsstödet i betydligt högre grad än privata. Sammanlagt har bostadsbolag i 219 kommuner beviljats investeringsstöd och några av de kommuner som fick mest stöd, som Skövde, Kalmar och Örebro, hade ett större bostadsbestånd per invånare 2019 än 1990. 

Foto: Boverket

Hyressubventionen om cirka 2 000 kronor per månad har fördelats slumpmässigt, oavsett inkomst, vilket uppges ha gynnat personer med längst kötid snarare än resurssvaga hushåll. 

– De som stått länge i kö är ofta väletablerade på både arbets- och bostadsmarknaden. Motsvarande satsningar, eller ens en bråkdel av det, riktade direkt mot de med en svagare ställning på bostadsmarknaden har vi inte sett röken av, säger Anna Broman.

Läs även: Snabbguide till 2020 – lagar och regler från A till U

För hushåll med två inkomster verkar det finnas en något tydligare social fördelning. 75 procent av de byggda bostäderna indikerar att stödet i högre grad gynnat sammanboende med lägre inkomster, än ensamboende eller unga vuxna. 

– Om stödet ska finnas kvar finns det skäl att justera villkoren så att det blir mer effektivt, exempelvis genom att öka andelen sociala hyresrätter eller ungdomsbostäder, samt se över förutsättningarna för att bygga även större lägenheter.

Är investeringsstöd bästa sättet att öka byggandet?

– Det byggdes ungefär lika många hyresrätter 2020 som 2017, och byggandet av bostadsrätter har minskat rejält. Om man vill öka byggtakten borde man avskaffa det skärpta amorteringskravet och stoppa regeringens föreslagna bankskatt som riskerar att motverka framtida bygginvesteringar, säger Anna Broman.