Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag11.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Politik

Kaplans eftermäle – tre experter ger ris och ros

Publicerad: 18 April 2016, 12:40

Bild 1/3  Björn Wellhagen, Sveriges Byggindustrier.

Foto: Rosie Alm

Kaplan hade stor betydelse för att få igång dialog över blockgränserna, enligt professor Irene Molina och Björn Wellhagen på Sveriges Byggindustrier. "Han lyckades aldrig formulera en egen agenda", säger å andra sidan Lennart Weiss, Veidekke.


Ämnen i artikeln:

Lennart WeissMehmet KaplanIrene MolinaBjörn Wellhagen

Tidningen Byggindustrin kontaktade tre personer som på olika vis följer svensk bostadspolitik dagligen. De ombads sammanfatta bostadsminister Mehmet Kaplans för- och nackdelar. Mest kritisk till ministerns gärning är Lennart Weiss, kommersiell direktör på Veidekke:

– Det ökade bostadsbyggandet under hans tid var en ren konjunktureffekt. Investeringsbidragen som han initierade har ännu inte kommit upp på regeringens bord så på sätt och vis är det lite orättvist att bedöma honom så här tidigt. Men man kan ändå säga att han aldrig lyckades formulera en egen agenda.

Lennart Weiss fortsätter:

– Han var ängslig kring sitt eget mandat och hänvisade ofta till att olika frågor låg på andra ministrars bord, vilket ledde till att han gjorde sig själv till en PBL-minister. Jag hoppas att efterträdaren träder in och tar ett samlat ansvar för bostadspolitiken på det vis som statsråd av den gamla stammen gjorde.

Lennart Weiss menar också att Mehmet Kaplan saknade fokus och förståelse för bostadsbyggandets finansiella sida, vilket är fundamentalt för att klara uppdraget.

– Han nådde aldrig in till bostadsbyggandets inre kärna och hade svårt att få branschens förtroende. En miljöpartistisk bostadspolitiker är generellt sett inget branschen jublar över, men vem vet, det kanske kommer en efterträdare med större ambitioner, säger Lennart Weiss.

Irene Molina, professor på Institutet för bostads- och urbanforskning vid Uppsala universitet har en mer positiv bild och tycker att Kaplan uträttade ganska mycket på den korta tid han fick på sig.

– Han fick igenom en proposition och en budget för byggande av bostäder som vi kallar för ”affordable”, det vill säga som låginkomsttagare och ungdomar har råd att betala för. Han fick ihop ett brett samtal över partigränserna i syfte att söka lösningar till bostadskrisen och vi fick tillbaka bostadspolitiska debatten i Sverige. Utifrån det samtalet beställde han en utredning om hyressättning vilket var ett önskemål från oppositionspartierna.

Irene Molina säger även:

– Han var lyhörd och öppen. Han var ute i media och tackade ja till de inbjudningar han fick. Det är viktigt.

Björn Wellhagen, näringspolitisk chef på Sveriges Byggindustrier, värdesätter också dialogen som Kaplan initierade:

– Kaplan var med och startade upp de bostadspolitiska samtalen mellan regeringen och oppositionen. Samtalen är väldigt viktiga för att få till stånd en ny bred bostadspolitik. Han var en lyssnande minister som tog sig tid att föra dialog med byggindustrin.

Björn Wellhagen pekar även ut några tillkortakommanden:

– Vi hade gärna sett att Kaplan och regeringen hade ett större fokus på den målkonflikt som finns mellan att bygga 700 000 nya bostäder till 2025 och samtidigt minska hushållens skuldsättning. Kreditrestriktioner för hushållen minskar deras möjligheter att finansiera de nya bostäderna.

Johanna Åfreds

Reporter

johanna@byggindustrin.se

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.