Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag11.07.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Politik

Lagförslag hot mot största solparken

Publicerad: 4 Juni 2015, 05:11

Arvika kommun har nyligen byggt landets största solcellspark. Lennart Rönning, vd för Arvika Kraft, är orolig för att förslaget på beskattning av solel kan ta död för den spirande näringen.

Foto: Martina Strand Nyhlin

Utbyggnaden av solel riskerar att stoppas om ett nytt lagförslag om beskattning av solel går igenom. Det tror många aktörer inom solenergiproduktionen. Arvika kommun har nyligen byggt Sveriges till ytan största solcellspark. Det nya lagförslaget skulle göra att parken går en kvarts miljon minus per år, från att nu gå lite plus.


Ämnen i artikeln:

solceller

– Jag är rädd att det är slutet för solenergin om det här går igenom, säger Lennart Rönning, vd Arvika Kraft.

Det är middagstid efter en strålande dag och solen flödar fortfarande över de 4080 solmodulerna med en effekt på 1 040 kilowattimmar. Parken Megasol som ligger längs väg 61 utanför Arvika är Sveriges till ytan största solcells­park och invigdes i februari. Sedan dess har vädret varit gynnsamt och man har fått ut mer av solcellerna än man hoppades på. Kommunen har investerat 13 miljoner kronor i parken och i dagsläget kvittar de solcellsproduktionen mot elkonsumtion inom kommunens verksamheter och solcellsproduktionen blir därmed skattefri.

Att det blev en solcellspark i Arvika beror på att det finns en solcellsfabrik i kommunen. Därmed är intresset för solenergi stort i kommunen. Och att det finns en solcellsfabrik i kommunen beror på att en norsk entreprenör semestrade i området och fattade tycke för Glava, där fabriken finns.

De senaste åren har priset på solceller sjunkit drastiskt, vilket har gjort det möjligt för kommunen att satsa stort.

– 2003 kunde man köpa solceller för omkring för 100 kronor per watt. I denna park har vi betalat 14 kronor per watt, säger Lennart Rönning.

Men glädjen kan bli kortvarig, eftersom regeringen lagt ett förslag om förändrad beskattning av solcellsproduktion som inte är vad solelsproducenterna hade hoppats på.

Som det nu är har anläggningar som producerat el för eget bruk varit skattebefriade, på grund av en undantagstolkning som Skatteverket har gjort. Dessutom har har egna anläggningar med mindre än 100 kilowattimmar varit skattebefriade.

I det nya förslaget om vissa skatteförslag inför budgetpropositionen för 2016 som finansdepartementet presenterat, föreslås nu att solcellsanläggningar över 144 kilowattimmar alltid ska betala skatt, oavsett om elen säljs eller används för eget bruk.

Mindre anläggningar, som producerar mindre än 144 kilo­wattimmar ska dock alltid ska vara skattebefriade enligt förslaget, även om de säljer en liten del av sin elproduktion. Som det är nu får man i mindre anläggningar betala skatt på all el om man säljer en del av den.

Att man har haft de tidigare reglerna beror på att det var för komplicerat administrativt att kräva in skatten. Men nu vill regeringen ta fram ett system som fungerar i längden. Grundregeln i lagen om skatt på energi är att all el ska beskattas.

Att ett sånt här förslag kommer när det talas mer än någonsin om klimatfrågan och lösningar för att komma bort från fossila bränslen kan tyckas märkligt. Men i propositionen sägs det att andra saker som investeringsstöd till solceller, skattereduktionen för mikroproducerad el och den höjda ambitionen inom elcertifikatssystemet är de stöd som staten står för.

Charlotte Svensson (S), statssekreterare på finansdepartementet, säger att bakgrunden till förslaget är att man i högre grad vill likabehandla olika sätt att producera el.

– Det gör regelverket mer i samklang med EU-rätten. Det här innebär också en förbättring för små aktörer som producerar solel – i dagsläget är de ibland helt utestängda från möjligheten till skattebefrielse, till exempel bostadsrättsföreningar som säljer överskottsel. Nu har vi tagit in remissvaren och analyserar hur vi ska gå vidare utifrån de svar som inkommit, säger hon.

Men Jan-Olof Dalenbäck, sekreterare på intresseorganisationen Svensk solenergi, tycker att förslaget är dåligt.

– Skattereduktionen och bidragen finns redan i dag. Det man gör med de här ändringarna innebär antingen att man behåller dåliga villkor eller försämrar lönsamheten ytterligare för större anläggningar, säger han.

För Jan-Olof Dalenbäck är det uppenbart att förslaget kommer att minska satsningarna på solel. Runtom i landet finns oändligt många hustak som lämpar sig för solceller. Men stora organisationer, till exempel bostadsbolag, som sätter solceller på hustaken och producerar egen el kommer snabbt komma upp i stora summor skatt med det nya förslaget.

– Vi har föreslagit att gränsen för skattefrihet går vid 450 kilowattimmar per solcellsanläggning, då skulle fler kunna bygga utan att behöva skatta för egen användning, säger han.

Solcellsparken i Arvika har byggts på en gammal sjöbotten som tidigare bara användes som upplag för sand från ett gjuteri.

– Jag tycker platsen blivit vackrare. Det är fint när solcellerna böljar, säger Lennart Rönning.

Arvika kommun vill gärna satsa på fler solcellsparker, som på stadens gamla avfallsdeponi där man kan få till en anläggning med bra lutning.

– Men går det här förslaget igenom blir det inte så, säger Lennart Rönning.

Relaterade artiklar

Regeringen sänker skatten på solel till nära noll

Martina Strand Nyhlin, frilansjournalist, red@byggindustrin.se

Ämnen i artikeln:

solceller

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.