Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Politik

"Lex Vaxholm" i kraft 1 april 2010

Publicerad: 9 oktober 2009, 09:34

Regeringen siktar på att en ändring av den svenska arbetsrätten efter Vaxholmsmålet ska träda i kraft 1 april nästa år. I går, torsdag, presenterade arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin regeringens förslag till lösning på problemen efter EG-domstolens Laval-dom.


Förslaget följer i stora delar utredaren Claes Strååths arbete från slutet av 2007 om hur EG-rätten skulle kunna förenas med den svenska modellen efter EG-domstolens dom. Facken får ta till stridsåtgärder för att tvinga fram villkor för utstationerade utländsk arbetskraft i Sverige men bar för villkor upp till en vis miniminivå, det som återfinns i utstationeringsdirektivets så kallade hårda kärna, med regler för arbetstid, arbetsmiljö och lönenivå. Men inte gå utöver detta.

Lagförslaget har redan fått omnfattande kritik från både arbetsgivarhåll som från facken. Men arbetsmarknadsministern är ändå nöjd.

- Jag är glad att vi funnit en lösning som på ett välbalanserat sätt förenar den svenska arbetsmarknadsmodellen med gällande EG-rätt. Det går att behålla den svenska modellen och samtidigt respektera EG-rätten.


- Vi behöver inte införa system med lagreglerade minimilöner eller allmängiltigförklarade kollektivavtal. De svenska kollektivavtalen bildar normen för regleringen av anställningsvillkor för utstationerade arbetstagare, säger arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin med anledning av regeringsbeslutet om lagrådsremiss.

Lagrådsremissen grundar sig på Lavalutredningen som överlämnades till regeringen den 12 december 2008. De föreslagna åtgärderna innebär att vissa förutsättningar ska vara uppfyllda för att fackföreningarna ska få vidta stridsåtgärder för att få till stånd ett kollektivavtal med ett utländskt företag som utstationerar arbetstagare i Sverige.


Sven Otto Littorin.
Foto Pawel Flato

Förslaget innebär också att Arbetsmiljöverket ska tillhandahålla information om svenska kollektivavtal som kan komma att bli tillämpliga vid en utstationering i Sverige.

De nya förutsättningarna för stridsåtgärder innebär att de kollektivavtalsvillkor som fackföreningarna tar strid för bland annat måste vara hämtade från ett svenskt centralt branschavtal och bara får reglera vissa områden - exempelvis lön, arbetstid och semester. Fackföreningarna måste också ta hänsyn till att de utstationerade arbetstagarna redan kan ha villkor som lever upp till en svensk standard, exempelvis enligt ett utländskt kollektivavtal.

Staffan Åkerlund

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.