Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag07.07.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Politik

M+KD-budget blev en bromskloss

Publicerad: 13 Juni 2019, 04:02

Bild 1/2  Peter Brander, deluppdragsledare för arbetet med byggnaders inomhusmiljö och tekniska status, BITS, på Boverket.

Moderaternas och Kristdemokraternas budget som klubbades igenom inför 2019 gör att planerade insatser och utredningar om renovering läggs på is.


100 miljoner kronor skulle ha tilldelats Boverket under en fyraårsperiod för att utreda bland annat byggskador, informationssatsningar och arbetet inom BITS, som är ett uppdrag med fokus på innemiljö och teknisk status av fastigheter. Men när Moderaterna och Kristdemokraterna klubbade sin budget med stöd av Sverige-demokraterna i december 2018 innebar det att budgeten sänktes med 43 procent för Boverket.

– Inför 2019 var det tänkt att vi skulle ha fått 28 miljoner kronor, men vi fick 16 miljoner. Sedan kom överenskommelsen vid regeringsbildningen som ändrade förutsättningarna för kompletteringsbudgeten, men man valde att inte öka vårt uppdrag. Konsekvensen blir förseningar och kraftigt minskade leveranser. Vad som händer 2020 vet vi inte förrän i höst, säger Peter Brander, deluppdragsledare för arbetet med byggnaders inomhusmiljö och tekniska status, BITS, på Boverket.

För tio år sedan presenterade Boverket sin studie Betsi där 1 000 fas-tigheter undersöktes. Tack vare omfattningen kunde slutsatser dras om hela Sveriges bostadsbestånd gällande teknisk status och hur byggskador riskerar att påverka folks hälsa.

– Eftersom det har gått tio år så hade vi planerat att fortsätta med en liknande, men inte lika omfattande, studie i år. Fokus skulle vara på förskolor och skolor eftersom det ofta är en eftersatt miljö där många unga vistas. Starten var planerad till hösten 2019, men nu får vi lägga det på is. Det betyder att vi inte kommer att lära oss lika fort om kopplingen mellan byggskador och hälsa, säger Peter Brander.

Boverket försöker nu hitta andra vägar framåt.

– Vi tittar på om vi kan göra studien på längre sikt och kanske utnyttja befintliga besiktningsmän som ändå ska besöka byggnaderna, säger han.

Arbetet med renoveringsstrategin som ska lämnas över till regeringen i december i år fortsätter dock som vanligt. Det är EU som kräver att medlemsländerna ska ta fram en långsiktig renoveringsstrategi vart tredje år. Direktiven finns med i energiprestandadirektivet (EPBD), och renoveringsstrategin ska leva upp till EU:s klimat- och energimål. Boverket och Energimyndigheten har fått ett gemensamt regeringsuppdrag att ta fram förslag på den långsiktiga renoveringsstrategin.

– De nya kraven på renoveringsstrategin är mer omfattande än tidigare. Det finns också en tydligare koppling till det långsiktiga 2050-målet inom EU att minska utsläppen av växthusgaser med 80–95 procent jämfört med 1990, berättar Linda Lagnerö, ansvarig för arbetet på Boverket.

Renoveringsstrategin ska bland annat innehålla en färdplan med milstolpar som ska uppfyllas, med delmål 2030, 2040 och 2050.

– Den kommer även att innehålla en beskrivning av hur det ser ut i dag och förväntad andel byggnader som ska vara renoverade till 2020, säger Linda Lagnerö.

Relaterade artiklar

Renovering får lida av goda tider

Johanna Åfreds

Reporter

johanna@byggindustrin.se

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.