Nu kan byggare få investeringsstöd

Redan i mars 2015 presenterade regeringen ett investeringsstöd för hyres- och studentbostäder. Stödet skulle vara tillgängligt för projekt som byggstartat efter den 25 mars 2015. I årets budget finns 2,2 miljarder kronor avsatt till investeringsstödet, för 2017 är det 2,7 miljarder och för 2018 och 2019 är det 3,2 miljarder per år. Men hittills har inte en enda krona kunnat betalas ut eftersom villkoren för stödet varit oklara. De två förordningar som regeringen presenterade i dag ska ändra på det.

Läs mer: Ingen kan söka regeringens miljarder.

– Det har varit en långbänk. Vi har brottats framförallt med EU:s regler för statsstöd, men nu har vi hittat en metod som vi ser som bra och som är förenlig med EU:s regler, sa bostadsminister Peter Eriksson i samband med förmiddagens presskonferens.

Den ena av regeringens två förordningar gäller ett stöd för bostäder som byggs från och med januari 2017. Den andra förordningen gäller de som påbörjats tidigast 25 mars 2015 och senast 28 februari 2017 och är ett mer retroaktivt stöd. EU:s regler för statsstöd gör att det krävs ett separat system för det retroaktiva stödet.

Bostadsminister Peter Eriksson sa i samband med presskonferensen i förmiddags att investeringsstödet omfattar mycket pengar, och att det kommer att spela roll för bostadsbyggandet. Syftet är att skapa fler nya hyresrätter som även de med lägre inkomster kan efterfråga. Reaktionerna på stödet har varit blandade. Hyresgästföreningen och Sabo är två organisationer som är uttalat positiva.

– Vår bedömning är att det permanenta stödet kommer leda till ökat bostadsbyggande och det är bra att det är kopplat till ett tak för vilka hyror som får tas ut. På så sätt hålls byggkostnaderna nere, stöd till nyproduktion riskerar annars att gå rakt i byggarnas fickor, säger Anders Nordstrand, vd för Sabo.

Sveriges Byggindustrier däremot anser inte att investeringsstödet är rätt väg att gå för att öka bostadsbyggandet.

– De relativt billiga hyresbostäderna finns redan bland de befintliga bostäderna och skapas inte i nyproduktionen. Utformningen gynnar därför de personer som redan befinner sig på bostadsmarknaden, då kraven på att fördela lägenheterna utifrån bostadskötid gör det svårare för dem som står utanför bostadsmarknaden att ta sig in, säger Björn Wellhagen, näringspolitisk chef på Sveriges Byggindustrier.

Han efterlyser i stället långsiktighet, åtgärder som ökar rörligheten på bostadsmarknaden och åtgärder som gör att kapitalsvaga hushåll får möjlighet att etablera sig på bostadsmarknaden, som ägare eller som hyresgäst. Sveriges Byggindustrier hänvisar också till forskning som visar att investeringsstöd inte nämnvärt bidrar till ökad bostadsproduktion, utan att resultatet snarare blir att en större andel av nyproduktionen blir hyresrätter, på bekostnad av bostadsrätterna.