Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Politik

Reformer för 40 miljarder i höstbudgeten

Publicerad: 8 november 2022, 07:39

”En utmanande tid ligger framför oss. Sverige bedöms vara i en lågkonjunktur 2023 samtidigt som inflationen pressar hushåll och företag”, kommenterar finansminister Elisabeth Svantesson.

Foto: TT

Budgeten innehåller reformer med en nettopåverkan på totalt 40,4 miljarder kronor under 2023. Det skriver regeringen i höstbudgeten.

Ämnen i artikeln:

ModeraternaSverigedemokraternaKristdemokraternaLiberalernaPolitik

Bland de större posterna (varav många redan annonserats) finns tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel för 6,7 miljarder kronor, att behålla dagens a-kassenivå för 5,8 miljarder kronor, ökade statsbidrag till kommuner och regioner för 6,0 miljarder kronor och ett starkare försvar för 4,3 miljarder kronor.

En effektivare biståndspolitik ska spara 7,3 miljarder kronor nästa år.

Sveriges BNP väntas öka med 2,6 procent i år och minska med 0,4 procent nästa år. Det är i linje med den prognos som presenterades den 31 oktober.

Arbetslösheten väntas stiga från 7,4 procent i år till 7,7 nästa år. Den offentliga sektorns finansiella sparande väntas visa ett överskott på 0,6 procent i år och ett överskott på 0,2 procent nästa år. Skuldnivån (som andel av BNP) väntas sjunka från 31,8 procent i år till 29,4 procent nästa år.

Läs även: Regeringen vill satsa en miljard på vägunderhåll – flyttar pengar från järnvägen 

Sammantaget föreslås reformer för att bland annat stötta svenska hushåll och företag, stärka välfärden, öka tryggheten och rusta försvaret. Budgeten omfattar även åtgärder för mer fossilfri elproduktion, minskade utsläpp och renare miljö.

Propositionen bygger på en överenskommelse mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. 

”En utmanande tid ligger framför oss. Sverige bedöms vara i en lågkonjunktur 2023 samtidigt som inflationen pressar hushåll och företag. Vi har ett allvarligt säkerhetspolitiskt läge, allt grövre kriminalitet och stora behov inom välfärden. Sverige ska möta dessa utmaningar med en balanserad och ansvarsfull finanspolitik och långsiktiga åtgärder”, säger finansminister Elisabeth Svantesson i en kommentar.

En lägre aktivitet i svensk ekonomi 2023 innebär att de offentliga finanserna försvagas. Men eftersom tillfälliga finanspolitiska åtgärder samtidigt fasas ut blir försvagningen av det finansiella sparandet i offentlig sektor ändå relativt begränsat 2023.

Senare stärkts sparandet, men det beror på främst på att regeringen inte tar med kommande finanspolitik som inte beslutats eller aviserats.

”Det strukturella sparandet bedöms mot denna bakgrund i stort sett vara i nivå med överskottsmålet innevarande år och sedan successivt stärkas till och med 2025”, skriver regeringen.

Vidare väntas den konsoliderade bruttoskulden minska i år, till stor del som en följd av Riksbankens beslut att egenfinansiera valutalån. Även 2023 innebär Riksbankens återbetalning av lån att den offentliga sektorns skuld minskar ytterligare, skriver regeringen.

Utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden väntas dämpas tydligt mot slutet av 2022 och 2023 väntas en svag utveckling. Samtidigt växlar löneökningstakten upp.

”Framöver väntas läget på arbetsmarknaden försämras. I takt med att aktiviteten i ekonomin minskar väntas arbetslösheten öka”, skriver de.

Läs även: Ministerns besked: Inget nytt investeringsstöd och fler ska äga sitt boende 

Arbetslösheten väntas stiga från 7,4 procent i år till 7,7 procent nästa år, och sedan sjunka till 7,5 procent 2024 när ekonomin återhämtar sig.

”Sysselsättningstillväxten dämpas, i synnerhet inom näringslivets tjänstebranscher, och arbetslösheten väntas öka. Svagare efterfrågan på arbetskraft och stigande arbetslöshet innebär att personer med en svag anknytning till arbetsmarknaden drabbas särskilt hårt”, skriver regeringen.

Timlöneökningarna väntas samtidigt växla upp, från 2,7 procent i år, till 3,6 procent nästa år och 3,5 procent 2024.

Regeringen ser flera skäl till att kommande avtalsrörelse 2023 kommer att resultera i högre löneökningar:

”Trots att den ekonomiska aktiviteten väntas minska 2023 väntas konjunkturläget i svensk ekonomi då vara något bättre jämfört med läget när avtalen slöts 2020. Samtidigt kan den höga inflationen göra att löntagare förväntar sig viss kompensation. Därtill väntas också lönerna i omvärlden öka snabbare”, skriver de.

Nyhetsbyrån Direkt

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Välj nyhetsbrev