Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Politik

Regeringen vill ha alternativ till Slite – undersöker cementimport

Publicerad: 21 oktober 2021, 09:50

Regeringen ger flera myndigheter uppdraget att se över möjligheterna att importera cement för att långsiktigt klara efterfrågan.

Foto: Mattias de Frumerie

Regeringen vill se över möjligheterna att importera cement .Men finns alternativet i en industri som historiskt har varit restriktiv med att exportera till andra marknader? Samtidigt förbereder sig Cementa för att behöva ransonera cementen till kunderna.


Ämnen i artikeln:

Cementacementbyggmaterialbetong

I sviterna av cementkrisen har en lagändring gjort det möjligt för Cementa att under en tid kunna fortsätta med kalkbrytningen i Slite på Gotland – förutsatt att bolaget får sitt tillfälliga tillstånd beviljat. Men nu vill regeringen se över fler alternativ för att säkra tillgången på cement på längre sikt. 

I ett nytt regeringsuppdrag ska myndigheterna Tillväxtanalys, Energimyndigheten, Sveriges geologiska undersökning (SGU), Trafikverket, Fortifikationsverket och Boverket göra en fördjupad analys och kartläggning av efterfrågan efterfrågan på cement, tillgången till kalksten och cement samt de logistiska förutsättningarna för import.

– Med anledning av de samhällskonsekvenser som ett produktionsstopp vid Cementas anläggning i Slite kan medföra behöver åtgärder som möjliggör för alternativ försörjning av kalksten, klinker och cement från andra källor analyseras, säger näringsminister Ibrahim Baylan i ett pressmeddelande.

LÄS MER: Svensk Betong: ”Därför går det inte att importera cement”

Cementimport – en historiskt het potatis

Frågan om europeisk import av cement och relaterade produkter har historiskt lett till flera kontroverser.

 

1994 bötfällde EU-kommissionen den europeiska cementorganisationen Cembureau, åtta nationella cementorganisationer och 33 europeiska cementproducenter. Sedan 1983 hade aktörerna haft en överenskommelse för hur marknaden delades upp och om att vara restriktiva med export och informationsdelning. Sverige hade då inte kommit med i EU, men var däremot en del av frihandelssammanslutningen EFTA.

 

Cementtillverkarna hävdade att marknadens villkor var så pass speciella och att händelser på en specifik marknad lätt skulle få effekter även på andra håll om man inte tydligt delade upp marknaden genom kartellverksamheten.

EU-kommissionen utfärdade ett bötesbelopp på rekordhöga 248 miljoner euro som de medverkande bolagen skulle betala. 


Europadomstolen sänkte dock bötesbeloppet i ett senare skede till mindre än hälften, till 110 miljoner euro för cementtillverkarna. Detta berodde på att kommissionen visserligen kunde bevisa att det fanns ett samarbete som hindrade cementexport från ett EU-land till ett annat. Däremot hade de inte kunnat lägga fram tillräckliga bevis för att en del av företagen hade deltagit i kartellaktiviteterna. De nationella cementorganisationerna gick fria från böter.

 

2010 började EU-kommissionen göra nya undersökningar om kartellverksamhet mellan cementtillverkare i ett flertal EU-länder. Innan dess hade även Tysklands och Polens inhemska konkurrensmyndigheter bötfällt bolag för kartellverksamhet. I det Tyska fallet dömdes sex stora cementtillverkare, däribland Cementas ägare Heidelberg Cement, till sammanlagt 661 miljoner euro i böter. 


Företagen skulle då ha gjort upp avtal om bland annat priser, gemensamma uppköp av konkurrerande cement och gemensamma uppköp och nedläggning av konkurrerande fabriker.

Uppdraget kommer att samordnas av Tillväxtanalys och består av tre deluppdrag som ska slutrapporteras den 31 maj 2022.

Det första deluppdraget omfattar kartläggning och analys av den årliga efterfrågan på cement av olika kvaliteter. Det andra deluppdraget omfattar förekomsten av och tillgång till kalksten och det tredje deluppdraget omfattar klinker och cement inom Sverige och i andra exporterande länder samt logistiska förutsättningarna för import av dessa produkter till Sverige. I uppdraget ingår även att undersöka andra nödvändiga förutsättningar och ta fram förslag till åtgärder i syfte att möjliggöra och underlätta import av kalksten, klinker och cement till Sverige.

Tidigare analyser som regeringen beställt från Ramboll, SGU och Boverket har visat att merparten av de möjliga åtgärder som syftar till att underlätta för import av cement inte kan lösa en plötslig brist på cement, vilket ett produktionsstopp i kalkverksamheten vid Slite kan leda till. Däremot kan åtgärderna bidra till att en långsiktig tillgång till cement säkerställs vilket är en bedömning som regeringen delar.

LÄS MER: Byggföretagen: ”Cementkrisen gör det omöjligt att göra en konjunkturprognos 

Cementa förbereder för ransonering

Samtidigt som regeringen presenterade det nya utredningsuppdraget kom Cementa med beskedet att de redan nu förbereder sig ett scenario där det tillfälliga tillståndet inte blir godkänt.

– Vi förbereder oss på ett scenario där vi lägger samman all tillgänglig cement från våra två produktionsenheter i Slite och Skövde samt tillgängliga importvolymer, och möjliggör för kunderna att köpa en andel av sitt behov vid någon av de fem utvalda terminalerna som bibehålls i drift. Resterande tolv terminaler i landet kommer inte att vara i drift, säger Magnus Ohlsson, vd och marknadsdirektör på Cementa, i ett pressmeddelande.

Kvoteringen kommer att baseras på kundernas beställda cementvolymer de senaste 36 månaderna, med hänsyn tagen till om det skett signifikanta volymförändringar under perioden.

Anders Siljevall

Reporter

anders@byggindustrin.se

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.