Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Måndag21.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Politik

Regeringens 22 punkter för ökat bostadsbyggande

Publicerad: 21 Juni 2016, 14:04

Regeringen har lagt fram en egen plan för bostadspolitiken efter att samtalen med Alliansen havererat. Bostadsminister Peter Eriksson (MP) och finansminister Magdalena Andersson (S) presenterade under tisdagen de 22 punkterna.


Ämnen i artikeln:

bostadspolitikregeringen

– Man kan alltid diskutera vilken politisk vilja det funnits från de borgerliga partierna, sa finansminister Magdalena Andersson (S) till Dagens Nyheter efter det att de alliansen valt att hoppa av bostadssamtalen.

Hon och bostadsminister Peter Eriksson presenterade därefter regeringens 22 programpunkter vid en presskonferens. De är förslag för att få till mer byggklar mark, sänka byggkostnaderna, korta ledtiderna, förändra uppskovsreglerna för ökad rörlighet, öka antalet hyresrätter och en del övriga förslag:

Regeringens 22 punkter i korthet:

1. Göra statlig mark tillgänglig för bostadsbyggande genom att en förhandlingsperson får i uppdrag att göra statlig mark tillgänglig för försäljning där det finns intresse att bygga.

2. Ökade krav på kommunerna att planera för bostadsbyggande. Boverket får i uppdrag att kartlägga de regionala behoven. Detta ligger sedan till grund för hur mycket kommunerna ska bygga.

3. Strandskyddet ska utredas med målet att få fler strandnära lägen bebyggda på landsbygden.

4. Boverket får i uppdrag att titta på vad mer tillåtande trafikbullerregler skulle få för effekter på bostadsbyggandet.

5. Boverket och Sveriges kommuner och landsting får i uppdrag att genomdriva förenklad kontroll av serietillverkade hus. Syftet är att få till enhetliga regler i hela landet så att byggherrar inte behöver vara oroliga för att olika byggnadsnämnder ska göra olika bedömningar.

6. Översyn av Boverkets regler. ”Syftet med översynen är att modernisera och förenkla regelverket och samtidigt främja konkurrensen, utan att äventyra hälsa och säkerhet och ett långsiktigt hållbart byggande.”, skriver regeringen i sitt PM.

7. Utvecklad översiktsplanering. Plan- och bygglagen ska ses över med målet att göra den kommunala översiktsplanen delvis bindande, bland annat genom att staten inte ska kunna ingripa mot projekt som är förenliga med planen om inte staten är sakägare.

8. Begränsning av detaljplanekravet.

9. Ökad delegation till kommunstyrelsen och byggnadsnämnden. ”En detaljplan ska antas av kommunfullmäktige, men fullmäktige ska få uppdra åt kommunstyrelsen eller byggnadsnämnden att anta en plan som inte är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt.”, skriver regeringen.

10. Fler bygglovsbefriade åtgärder. Det handlar bland annat om omfärgningar, ändring av tak- och fasadmaterial och väderskydd för kollektivtrafiken.

11. Boverket får i uppdrag att se över hur länsstyrelserna ska kunna överklaga byggärenden enligt plan- och bygglagen.

12. Tidsfrist för länsstyrelsens beslut efter överprövning. I dag saknas en tidsfrist. Enligt förslaget ska den bli två månader. Tiden kan dock förlängas om det behövs för utredningen av ärendet.

13. Kommunen ska kunna begära att länsstyrelsen lämnar ett planeringsbesked. ” Planeringsbesked är tänkt som ett komplement till nuvarande regelverk och kan medföra en effektivare planprocess samt minska risken för ”förgävesplanering”.”, skriver regeringen.

14. Rätten att överklaga ett beslut om bygglov med mera begränsas för den som inte har yttrat sig under processen.

15. Slopat tak för uppskovsbelopp under en tidsbegränsad period. För försäljningar som skett från 2008 och framåt finns ett tak på hur stort ett uppskovsbelopp får vara. Förslaget innebär att taket slopas för försäljningar som sker under perioden 21 juni 2016 – 30 juni 2020.

16. Förslag för att utveckla hyressättningsmodellen. ” En utredning tillsätts i syfte att djupare analysera problemen och ta fram förslag till författningsförändringar så att presumtionshyressystemet kan utvecklas och bli mer ändamålsenligt.”, skriver regeringen.

17. Upplåtelseform i detaljplan. Förutsättningarna för att ge kommunerna möjlighet att reglera upplåtelseformer, till exempel genom en bestämmelse i en detaljplan, ska utredas. Även alternativa möjligheter till att reglera upplåtelseformer bör ingå i en sådan utredning.

18. Stor samlad exploatering – nya hållbara städer. ”Förutsättningarna för nya hållbara städer, innefattande en betydande mängd bostäder koncenterat till tid och plats, där staten, kommunen och markägaren bidrar och delar på kostnader och intäkter, ska undersökas.”, skriver regeringen.

19. En utredare får bland annat i uppdrag att se över hur systemet med kreditgarantier ska utformas och titta på andra finansieringsmöjligheter för att få fram fler hyresrätter.

20. Framför allt Akademiska Hus, men även andra statliga bolag ska få större möjligheter att bygga bostäder.

21. utveckling av ett bättre system för privat uthyrning av bostäder.

22. Temporär lagstiftning rörande bostadsbyggandet ska beredas.

Sveriges Byggindustrier välkomnar flera av förslagen, men är negativa till investeringsstödet och saknar åtgärder för bättre kompetensförsörjning.

– Ett av de största problemen för att kunna bygga mer är att det saknas personal. Vi ser därför fram emot att höra mer om utlovade åtgärdsförslag om kompetensförsörjning till branschen under hösten, säger Ola Månsson, vd Sveriges Byggindustrier i ett pressmeddelande.

Relaterade artiklar

Pessimism sedan bostadssamtalen havererat 

Därför lämnar Alliansen bostadssamtalen

Mattias de Frumerie

Formgivare

mattias@byggindustrin.se

Ämnen i artikeln:

bostadspolitikregeringen

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.