Politik
Riksrevisionen granskar OPS
Publicerad: 26 april 2016, 05:59
Bild 1/2 Arlandabanan går från Stockholms central till Arlanda flygplats och togs i drift 1999. Foto: Niklas Alm
Riksrevisionen har granskat OPS-lösningen för Arlandabanan. Lärdomarna från Arlandabanan ska bland annat komma till användning inför infrastrukturpropositionen som regeringen ska presentera i höst.
Lars Redtzer, ansvarig för infrastrukturfrågor på Sveriges Byggindustrier, välkomnar Riksrevisionens granskning av Arlandabanans OPS-lösning.
– Det är bra att man utvärderar. Det blir inte sällan en polarisering kring OPS. Man ställer OPS som genomförandeform mot det faktum att staten får billigare lån än privata aktörer, säger han.
Riksrevisionens granskning visar att OPS-lösningen för Arlandabanan överlag har fungerat bra. Bland fördelarna med OPS som rapporten lyfter fram finns att den privata parten får större incitament att färdigställa anläggningen i tid, större incitament att designa den så att driftskedet effektiviseras samt större incitament att optimera livscykelkostnaden. Att släppa in nya aktörer och skapa nya samarbeten kan även föda ny eller bättre teknik eller nya lösningar.
Granskningen visar också på områden där OPS-avtalet för Arlandabanan kunde varit bättre utformat. Det handlar till exempel om att Arlandabanans plattformar är högre än normalt vilket gör att svenska standardtåg inte kan avgå från plattformarna.
Lars Redtzer efterlyser en mer systematisk utvärdering av fördelar och nackdelar med olika genomförandeformer i samband med planeringen av större infraprojekt. Han nämner till exempel modellen VFM, value for money, som används i Holland.
– Som regel är det mycket tyckande kring OPS. Men man ska inte bara gå på magkänslan, säger Lars Redtzer.
Arlandabanan är hittills det enda större infrastrukturprojekt som genomförts med offentlig-privat samverkan, OPS, i Sverige. För att kunna dra mer allmängiltiga slutsatser om OPS krävs att man utvärderar fler projekt.
– Man får kanske vidga sig och titta på hur OPS fungerat i Norge och Finland. Och så kan man vara lite modigare. Välj fem projekt som kan passa för OPS och kör. Då får vi ett underlag, säger Lars Redtzer.
Han tror att det kan bli aktuellt med nya OPS-projekt inom en nära framtid.
– Vi får en ny infrapropp i höst och den här granskningen kommer inför den. Både trafikutskottet och finansutskottet har visat intresse för OPS. Enligt uppgift är till exempel den östliga förbindelsen i Stockholm ett projekt som skulle kunna vara aktuellt för OPS, säger Lars Redtzer.
Arlandabanans OPS-lösning
￭ Arlandabanan går från Stockholms central till Arlanda flygplats och togs i drift 1999.
￭ Projektet är det första och hittills enda större nationella infrastrukturprojektet som genomförts med OPS, offentlig-privat samverkan.
￭ Det privata företaget A-Train byggde banan och finansierade stora delar av investeringen.
￭ Det statliga bolaget Arlandabanan Infrastructure äger Arlandabanan medan A-Train har nyttjanderätt till spår och stationer samt driver flygpendeln Arlanda Express.