Ris och ros till Boverkets förslag

Från och med 2021 ska alla nya byggnader i Europa vara nära nollenergibyggnader, enligt ett EU-direktiv. Boverket har i uppdrag av regeringen att tolka EU-direktivet och föreslå en svensk definition av nära nollenergi, NNE, för byggnader. Boverket har nu lämnat ett förslag, dels på hur en byggnads energiprestanda ska mätas, och dels på vilka nivåer på energiprestandan som ska gälla för NNE-byggnader.

Boverket föreslår att köpt energi även i fortsättningen ska vara det som används för att mäta en byggnads energiprestanda. El från lokala förnybara energikällor, till exempel solceller, ska inte räknas med i den köpta energin.

Men kraven på energiprestandan ska skärpas jämfört med dagens byggregler, föreslår Boverket. Kraven varierar beroende på byggnadstyp och ortens klimat. Som exempel ska ett flerbostadshus i Stockholmsområdet enligt förslaget ha en energiprestanda på högst 55 kilowattimmar per kvadratmeter och år, vilket kan jämföras med dagens krav på 80 kilowattimmar per kvadratmeter och år. En annan nyhet är att Boverket föreslår en viktningsfaktor för el, jämfört med till exempel fjärrvärme, på 2,5.

Innan Boverkets förslag blir verklighet återstår en rad remissomgångar och beslut på politisk nivå. Anders Sjelvgren, Boverket, uppskattar att de nya byggreglerna tidigast kan lanseras vid halvårsskiftet 2016.

Boverkets förslag har redan hunnit få både ris och ros från branschen. Reaktionerna var blandade när Svensk Ventilation arrangerade en paneldebatt om förslaget i Almedalen.

Ola Johansson (C), riksdagsledamot, inledde med att säga att han har höga förväntningar på de nya reglerna för NNE-byggnader.

– Jag hoppas att de är stränga nog så att kommunerna inte ser behov av egna särkrav längre. Det som oroar mig är att jag inte ser någon ansats till samordning med de andra nordiska länderna, sa han.

I debatten deltog även Randall Bowie, Rockwool, som påpekade att flera EU-länder antagit betydligt hårdare krav för NNE-byggnader än det som Boverket nu föreslår.

– Av de femton EU-länder som redan definierat NNE-byggnader har tolv hårdare krav än Boverket föreslår för bostäder och sju har hårdare krav för lokaler. Till exempel ligger Danmark mycket lågt med 20 kilowattimmar per kvadratmeter och år för bostäder och 25 för lokaler, sa han.

Att direkt jämföra nivån för Sveriges förslag och Danmarks krav blir dock missvisande, eftersom energiprestandan mäts på olika sätt.

– Man hajar till när man ser Danmarks siffor. Varför ska de vara bättre än vi? Men det kanske finns en förklaring om de mäter annorlunda, det behöver man grotta ner sig i, sa Emma Hult (MP), riksdagsledamot.

Roland Jonsson, energichef på HSB, ser Boverkets förslag till skärpning som utmanande.

– Vi bygger redan 25 procent bättre än BBR. Då kan man tycka den skärpning som Boverket föreslår bara innebär en liten förbättring mot dagens praxis. Men problemet är att varmvattnet är en väldigt stor del av den totala energianvändningen. Men den rår de boende över och det innebär att vi måste få till en relativt stor förbättring av klimatskal och installationer för att komma ner ytterligare, säger han.

Conny Pettersson, Byggmaterialindustrierna, tycker överlag att förslaget från Boverket har en bra ambitionsnivå.

– Men jag tycker det är viktigt att just byggnadernas utförande prioriteras, sa han.

Även reaktionerna på viktningsfaktorn för el har väckt blandade reaktioner. Småhusindustrin är orolig för att det ska försvåra för dem då många småhus byggs utanför fjärrvärmenät vilket gör el till det enda realistiska alternativet. Andra i branschen har efterfrågat en viktningsfaktor under en längre tid och välkomnar förslaget.