Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Politik

Ris och ros till NNE-kraven

Publicerad: 24 februari 2017, 15:42

Redan den 1 april i år föreslår Boverket att nya byggregler ska träda i kraft, något som bland annat Sveriges Byggindustrier kritiserar i sitt remissvar.

Foto: Elin Bennewitz

I mitten av januari presenterade Boverket sitt förslag för hur BBR ska ändras med anledning av EU:s krav på nära nollenergibyggnader. Den största förändringen är att krav ska ställas på ett primärenergital, inte på köpt energi som idag. I fredags, den 24 februari gick remisstiden ut. Förslaget har fått både ris och ros.


Den svenska implementeringen av NNE-kraven har dragit ut på tiden, men nu är det snabba puckar som gäller. Redan den 1 april i år föreslår Boverket att nya byggregler ska träda i kraft, något som bland annat Sveriges Byggindustrier kritiserar i sitt remissvar. Reglerna ska sedan skärpas i ett andra steg som införs den 1 januari 2021.

– Vi är mycket kritiska till den dåliga framförhållningen. Vi föreslår att den första förändringen börjar gälla från den 1 januari 2018. Införs det den 1 april innebär det omprojektering, och därmed ökade kostnader, för projekt som påbörjat projektering men ännu inte har ansökt om bygglov, säger Maria Brogren, energi- och miljöchef på Sveriges Byggindustrier.

"Svårt att förstå"

Sveriges Byggindustrier ser stora kommunikativa utmaningar i att energikravet i BBR i fortsättningen ska ställas på byggnadens primärenergital.

– Primärenergitalet är ett nytt och teoretiskt begrepp och kan inte läsas av på någon energimätare. Det kommer bli svårt för bostadsköpare att förstå hur energieffektiv byggnaden är utifrån primärenergitalet och detta riskerar att bromsa efterfrågan på energieffektiva byggnader, tvärtemot EU:s intentioner, säger Maria Brogren.

Men givet att detta är ett EU-krav är Sveriges Byggindustrier positiva till hur Boverket föreslår att primärenergitalet ska beräknas. Sveriges Byggindustrier vill dock se ett kompletterande krav på att redovisa en beräkning av köpt energi vid bygglovsansökan samt uppmätt köpt energi i energideklarationen, för att energiprestandan ska bli begriplig och uppföljningsbar. Likaså anser de att energikraven ska verifieras genom mätning, och att det tydligt ska framgå av byggreglerna.

De tycker också att det är positivt att uppdelningen i eluppvärmda och icke-eluppvärmda byggnader försvinner samt att geografiska justeringsfaktorer införs istället för dagens fyra klimatzoner.

Kritik från fler håll

Andra som svarat på remissen är bland annat Trä- och möbelföretagen TMF och Sveriges Centrum för Nollenergihus.

TMF anser att Boverket underskattar produktionskostnaderna i sin konsekvensanalys av regelförändringarna. TMF:s beräkningar visar på en kostnadsökning på 10–15 procent för ett enplanshus, medan Boverket uppskattar kostnadsökningen till 2–4 procent. TMF varnar i sitt remissvar för att de nya reglerna kan komma att hämma bostadsbyggandet, som en följd av kostnadsökningen.

Även Sveriges Centrum för Nollenergihus är kritiska till Boverkets förslag. De anser att förslaget inte är teknikneutralt, samt att det skapar godtycke och osäkerhet. De skriver att primärenergifaktorn i förslaget är helt frikopplad från naturvetenskaplig verklighet, och att den därför inte kommer att styra mot hållbart byggande. Det föreslår att de nya reglerna kompletteras med krav på ett värmeförlusttal för att lösa problemet.

Relaterade artiklar

Boverket har presenterat NNE-kraven

Elin Bennewitz

Reporter

elin@byggindustrin.se

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.