Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Politik

Ros och ris till Byggrättsutredningen

Publicerad: 23 augusti 2018, 11:34

Foto: Nomi Melin Lundgren

Byggrättsutredningen som tillsattes av regeringen i juni 2017 överlämnades i dag till regeringen och bostadsminister Peter Eriksson (MP). – Det är en del väldigt intressanta förslag som kan bidra till att snabbare få fram bostäder, säger Peter Eriksson.


Uppdraget till utredare Nooshi Dadgostar (V) var att kartlägga kommunernas möjligheter att säkerställa att befintliga byggrätter ute i kommunerna tas i anspråk och inte blir liggande utan att någon byggherre bebygger dem.

Bakgrunden till uppdraget var att flera utredningar visat att det fanns en stor andel tomter för permanenthus som inte bebyggdes trots att detaljplaner för bostäder i området vunnit laga kraft. Orsakerna till varför tomterna inte bebyggts var ofta att konjunkturen och de marknadsmässiga förhållandena avgjort när byggande kommit igång. En annan orsak ansågs vara att byggherrarna riktat in sig på en för snäv kundkrets och därmed konkurrerade om samma kundgrupper.

Enligt en undersökning från Sweco 2013 var den enskilt största anledningen till att andelen byggstarter dröjt var att byggföretagen väntar på bättre marknadsförutsättningar.

Intressanta förslag

I den färdiga utredning som bostadsminister Peter Eriksson fick på sitt bord i dag finns en del förslag som han anser vara väldigt intressanta för att snabba på bostadsbyggandet, men även en del förslag som han tycker går stick i stäv med ambitionen för bostadspolitiken.

– Det finns intressanta förslag om hur kommunerna kan förkorta genomförandetiden för detaljplanerna och även en del intressanta förslag som rör digitalisering, hur kommunerna kan få bättre koll på vilka byggrätter som ligger ute, men det finns även några förslag som vi tror riskerar att bidra till högre kostnader och minskad konkurrens vad gäller byggrätterna, säger Peter Eriksson.

Det handlar exempelvis om förslaget att exploatören även skulle kunna åläggas att bygga även bygga andra byggnader än bostäder på en byggrätt, till exempel en skola. Det är något som Anna Broman, bostadspolitisk expert på Sveriges Byggindustrier, också kritiserade i sitt utlåtande angående utredningen.

– För några år sedan tog vi bort den möjligheten. Det är inte bra om vi får en utveckling där vi får flera större projekt som bara ett fåtal aktörer kan utnyttja, säger Peter Eriksson.

Nu ska departementet göra en analys av utredningen och därefter besluta vilka av förslagen man vill gå vidare med och vilka man lägger åt sidan.

Utredningen föreslår bland annat:

* att kommunerna i större utsträckning bör bedriva en strategisk och långsiktig markpolitik med syfte att förvärva egen mark. Problemen med dröjsmål och byggrätter oftast avser privatägd mark, eftersom kommunerna har skarpare verktyg för att snabbt få fram bostäder på egen mark.

* att genomförandetiden för en detaljplan kortas till 3–15 år i stället för som i dag 5–15 år. Lagstiftningen gör det också möjligt att ha olika genomförandetider för olika områden i en plan. Därmed skulle en mycket kort genomförandetid kunna sättas för en begränsad del och längre för en annan del där förutsättningarna är svårare.

* ett återinförande av de så kallade exploatörsbestämmelserna, så att kommunerna efter beslut av länsstyrelsen ska ha en möjlighet att lösa in mark utan ersättning för allmänna platser och mark avsedd för byggnadsverk för vård, utbildning eller omsorg. Efter en lagändring 2015 kan kommunerna inte längre kunde förhandla om att exploatören skulle finansiera exempelvis skolbyggnader.

* en reglering som uttryckligen anger att det är tillåtet att ha överenskommelser om tidsplan för byggnadsverk i ett exploateringsavtal.

* att expropriationslagen och inlösen utreds i en särskild ordning.

* att Boverket får i uppdrag av regeringen att utreda frågan om införandet av en kommunal förköpslag som underlättar bostadsbyggande och tätortsutveckling i kommunerna.

* att det  saknas en samlad kunskap om antalet byggrätter och därmed också antalet detaljplanelagda möjliga bostäder, i såväl många enskilda kommuner som på nationell nivå och att Boverket bör ges i uppdrag att årligen samla in uppgifter om hur många möjliga bostäder det finns i lagakraftvunna detaljplaner i kommunerna.

Nomi Melin Lundgren

Redaktör

nomi@byggindustrin.se

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.

Se fler branschtitlar från Bonnier News