Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag02.07.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Politik

Så påverkar skatterna rörligheten på bostadsmarknaden

Publicerad: 19 April 2017, 14:38

En ny rapport, beställd av Sveriges Byggindustrier, utreder hur skatteförändringarna under 2000-talet påverkat rörligheten på bostadsmarknaden. Rapporten, som fortfarande är ett arbetsmaterial, diskuteras i kväll av branschfolk och politiker, på organisationens vårfest.


Det är företaget Evidens som har utrett vilka effekter några viktiga förändringar på skatteområdet 2000-talet har haft för rörligheten på bostadsmarknaden.

- Rapporten har två delar. En som handlar om att försöka förstå effekten av skatteförändringar från 2006 och framåt och hur det har påverkat rörligheten på bostadsmarknaden. Den andra delen innehåller argument för och emot att delvis trappa ner räntebidraget, säger Ted Lindqvist vd på Evidens.

Under 2000-talet har flera skatter som påverkar bostadsområdet förändrats. Bland annat så har arvs-, gåvo- och förmögenhetsskatterna avskaffats. En kommunal fastighetsavgift har införts och samtidigt höjdes reavinstskatten och reglerna för uppskov vid bostadsförsäljning förändrades.

- Det här är frågor som diskuteras mycket i debatten och det är hur dessa förändringar har påverkat rörligheten på bostadsmarknaden som vi försöker förstå, säger Ted Lindqvist.

Rapporten är ännu inte helt färdig, men vissa slutsatser kan rapportfattarna dra.

- Vi finner att det finns rörlighetseffekter, men de är inte så stora. Rörligheten totalt sett är så otroligt mycket högre för yngre hushåll. Även om man skulle öka rörligheten bland äldre hushåll så blir det marginellt. Det finns så många krafter som motverkar flyttfrekvensen bland äldre. Så ska man jaga ut dem ut villorna måste man höja skatterna så mycket att det är politiskt omöjligt, säger Ted Lindqvist.

Effekten för rörligheten på bostadsmarknaden påverkas mycket mer om man gör något för yngre än om man höjer skatten för äldre, konstaterar han.

När det gäller effekten av ett nedtrappat eller förändrat ränteavdrag skulle kunna vara en drivkraft för att bygga fler bostäder tar rapporten inte ställning, men presenterar ett antal argument för och emot, berättar Ted Lindqvist.

- Vi avfärdar några effekter som brukar diskuteras, till exempel att ett slopat eller nedtrappat ränteavdrag skulle minska hushållens skuldsättning. Det blir en så liten förändring. Det är inte lönsamt att sälja av tillgångar för att betala av sina lån. Incitamenten är för små och räntan betyder så lite. Det är lönsamt att ha lån, säger Ted Lindqvist.

I kväll ska utkastet till rapporten diskuteras av de politiska partiernas bostadspolitiska- och ekonomiska talespersoner.

Nomi Melin Lundgren

Redaktionssekreterare

nomi@byggindustrin.se

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.