Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag07.07.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Politik

Samarbete politik – bransch gynnar tyska bostadsmarknaden

Publicerad: 3 Maj 2017, 04:00

Anna Granath Hansson, doktorand vid KTH, har jämfört den svenska och den tyska bostadsmarknaden.

Foto: Mattias de Frumerie

Tyskland har trots den stora flyktingvågen 2015–2016 stått bättre rustad att lösa frågorna kring en bostadsmarknad i balans än den svenska. Bostadsallianser mellan politik och bransch och årliga kontrollstationer betyder att planerat tempo kan hållas.


Anna Granath Hansson, forskare på KTH, ser en stor del av förklaringen i den tyska planlagstiftningen som erbjuder flera alternativa vägar att skapa förutsättningar utan att för den skull släppa på principen att ge kommunen sista ordet.

I början av förra året presenterade hon sina forskningsresultat i en licentiatavhandling. Hon har sedan dess gått vidare med sin doktorsavhandling på samma tema – jämförelser mellan Tyskland och Sverige. Doktorsavhandlingen avslutas nu under våren och läggs fram för opposition senare i höst.

I en del av licentiatavhandlingen har jämförelsen av hur kommuner hanterar sin roll i tidiga skeden i bostadsutvecklingen i Sverige och Tyskland varit den centrala punkten. Fokus låg på två tyska städer och två svenska, Hamburg och Berlin, Stockholm och Göteborg, alla fyra med likartade tillväxtbehov och starkt inflyttningstryck.

Det är städer som kontinuerligt ser över sina möjligheter att reformera processer kring stadsplanering och markanvändning för att förbättra förutsättningarna för bostadsproduktionen.

Finns tydliga skillnader

Men tydliga skillnader finns. I Hamburg och Berlin är det ytterst borgmästarna och senatorerna som ansvarar för stadsutvecklingen.

Politik och bransch sätter gemensamt upp årliga, mål för hur många bostäder som måste byggas och vilka förändringar i arbetssätt som måste till för att målen ska vara. Bägge parter ansvarar sedan för att arbetet genomförs på uppsatt tid.

Centralt är att genomförandeplanen löpande kontrolleras och följs upp. Under valår ställs politikernas förmåga att hantera situationen på sin spets.

Här ser Anna Granath Hansson olikheter med de stora tillväxtstäderna i Sverige. Det finns omfattande nybyggnadsmål med den skillnaden dock att de sträcker sig över valperioderna. Skillnaden kan bli betydande. Politikens ansvar blir inte lika.

Det har heller inte funnits något som motsvarar den tyska avstämningen med byggbranschen om det praktiska genomförandet av de kommunala bostadsplanerna.

Trots att den svenska stadsplaneprocessen reformerats under en rad år visar Anna Granath Hanssons forskning på fortsatta betydande svårigheter för svenska kommuner att nå sina mål även om förslag om förenklade detaljplaner och privat initiativrätt med bibehållet kommunalt planmonopol, tänkbara möjligheterhon pekade på i licentiatavhandlingen, börjar se mer realistiska ut också i Sverige.

Relaterade artiklar

Tyskland siktar direkt på svaga hushåll

Staffan Åkerlund

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.