Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Politik

Byggindustrin träffade Elin Olsson i regeringskvarteren en regnig morgon i maj.

Foto: Mattias de Frumerie

Statssekreteraren Elin Olsson mitt i den stormande bostadspolitiken: ”Man kan bli frustrerad”

Elin Olsson är statssekreteraren med lång erfarenhet av samhällsbyggnad, både i politiken och i näringslivet. Här berättar hon om att hitta win-win-lösningar – och var bostadsfrågorna egentligen hör hemma.

Publicerad: 22 juni 2021, 04:00

Anders Siljevall

Reporter

anders@byggindustrin.se

Det är vår 2021 och Elin Olsson har nyligen fått en ny chef och en delvis ny arbetsplats. Bostadsministerposten gick i början av året från Per Bolund till den nya språkrörskollegan Märta Stenevi, som dessutom fick jämställdhetsfrågorna i sin portfölj. Som statssekreterare har det varit Elin Olssons uppgift att hålla tempot uppe i arbetet, även när det blir ett statsrådsbyte.

– De senaste månaderna har varit intensiva, men Regeringskansliet är en väloljad organisation. Det här ligger i förutsättningarna för verksamheten. Allt eftersom sätter vi in statsrådet i alla frågor, säger Elin Olsson.

Elin Olsson fortsätter att ansvara för plan- och bostadsfrågorna. Det som är nytt är att hon har flyttat från Finansdepartementet till Arbetsmarknadsdepartementet. Plan- och bostadsfrågorna, däremot, stannar kvar på finansen.

Hur hänger det ihop?

– Vi var angelägna om att inte göra en departementsflytt och riskera att tappa fart i de frågor som vi nu har på rull. Den tekniska lösningen kallas för paragraf 5-förordnande och betyder i praktiken att ett statsråd kan ansvara för frågor som ligger på ett annat departement.

Bostadsfrågorna kom in på Finansdepartementet när Per Bolund blev bostadsminister. Tidigare hade de legat på Näringsdepartementet. 

Vad är fördelen med att frågorna ligger kvar på finansen?

– För att komma åt de riktigt tuffa frågorna kommer man inte undan finansieringsfrågorna. Närheten till och förståelsen för de finansiella frågorna tror jag kommer att bidra till att vi kommer i mål med de bostadsfrågor som vi just nu behandlar. 

Att byta departement är normalt en stor fysisk omställning, men i coronatider har det handlat om att gå från ett videomöte till ett annat, berättar Elin Olsson.Foto: Mattias de Frumerie

Att byta departement är normalt en stor fysisk omställning, men i coronatider har det handlat om att gå från ett videomöte till ett annat, berättar Elin Olsson.

Foto: Mattias de Frumerie

Tillbaka till hösten 2018 – en turbulent tid i svensk politik. Regeringsbildningen blev ett maratonlopp som avslutades tidigt 2019 med januariavtalet mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna. Turbulensen märktes av inte minst i bostadspolitiken. Investeringsstödet för nyproduktion av hyresrätter var borttagen i Moderaternas och Kristdemokraternas budget och flera av de 73 punkterna i januariavtalet kretsade kring regelförenklingar på området. Detta var utgångsläget när Elin Olsson kom till finansdepartementet som statssekreterare åt den nytillträdda bostadsministern Per Bolund. 

Vad har hänt sedan dess?

– Man kan bli frustrerad över tidsrymden när saker ska utredas, säger Elin Olsson.

Men det har trots allt gått framåt. Hösten 2019 kom investeringsstödet tillbaka och punkterna från januariavtalet har betats av.

– I januari 2020 tillsatte vi Bygglovsutredningen, som ser över hur regelverket kan förenklas och effektiviseras, till följd av överenskommelserna i januariavtalet, berättar Elin Olsson.

Elin Olsson

Ålder: 43.

Bor: I Kärrtorp. 

Familj: Två barn, 13 och 9 år gamla.

Karriär i urval: Statssekreterare för jämställdhets- och bostadsminister Märta Stenevi, innan hos Per Bolund. Planeringschef hos miljöminister Karolina Skog. Heltidspolitiker för MP i Stockholms stadshus och landskapsarkitektkonsult. 

Fritidsintressen: Lagom avancerat friluftsliv och trädgårdsarbete.

Drivkraft på jobbet: Triggas av samhällsproblem och drivs av att hitta win-win lösningar.

Det är fler stora frågor som har behandlats under mandatperioden. Regeringen har haft en ambition att ta ett större grepp på de sociala aspekterna på bostadspolitiken. De senaste åren har det skett ett fokusskifte i bostadspolitiken, menar Elin Olsson.

– När jag kom in i politiken 2012 låg fokus på byggtakten och kommunerna slogs om att uppnå sina kvantitativa mål för nyproduktionen. Vi behöver bygga nytt, men det löser inte alla problem.

Kommunernas verktyg har urholkats

Under 2020 har två utredningar som tar fasta på de sociala frågorna i bostadspolitiken tillsatts. Utredningen ”En socialt hållbar bostadsförsörjning” har till uppgift att se över uppgiftsfördelningen mellan stat och kommun i den sociala bostadspolitiken. Målet är att underlätta för hushåll som har svårt att skaffa en bostad på marknadens villkor samtidigt som boendesegregation motverkas.

– Det här är en fråga som man i princip inte har rört vid sedan 1940-talet. De senaste 30 åren har kommunernas verktyg urholkats och nu behöver verktygen ses över.

Samhällsbyggnad går som en röd tråd genom Elin Olssons karriär. Från åren som landskapsarkitekt, via stadsutvecklingsfrågor i kommunpolitiken, till plan- och byggfrågorna i Regeringskansliet.Foto: Mattias de Frumerie

Samhällsbyggnad går som en röd tråd genom Elin Olssons karriär. Från åren som landskapsarkitekt, via stadsutvecklingsfrågor i kommunpolitiken, till plan- och byggfrågorna i Regeringskansliet.

Foto: Mattias de Frumerie

I den andra utredningen, ”Bättre möjligheter för den som vill köpa sin första bostad”, ska Eva Nordström, vd för Stockholms kooperativa bostadsförening, ta fram förslag som underlättar för förstagångsköpare att ta sig in på bostadsmarknaden.

– Många unga har svårt att köpa sin första bostad, men även för den som senare i livet vill köpa sin bostad blir klivet större och större i och med prisutvecklingen. Utredningen ska ta fram ett förslag på startlån, men har även möjlighet att titta på andra lösningar, till exempel ett statligt subventionerat bosparande, säger Elin Olsson.

Vi hoppas kunna presentera nya satsningar på bostadssidan i höstbudgeten.

Regeringen har lämnat förslag om ett nytt energieffektiviseringsstöd som ska kunna ges till hyres- och bostadsrätter och kooperativa hyresrätter. Stödet ska gå till merkostnader som förbättrar energiprestandan i ett flerbostadshus. Förordningen ska träda i kraft den 1 augusti.

– Ansökningstiden kommer att vara begränsad så jag vill uppmana de aktörer som vill söka stödet att göra sig redo att skicka in sina ansökningar efter sommaren, säger Elin Olsson.

Till hösten presenteras den sista ”riktiga” budgetpropositionen före riksdagsvalet och på Regeringskansliet arbetar man för fullt med ramberedningen, där varje departement lämnar förslag på hur utgifterna ska fördelas.

– Vi hoppas kunna presentera nya satsningar på bostadssidan i budgetpropositionen, säger Elin Olsson.

Det var kombinationen av det naturvetenskapliga och det konstnärliga som lockade Elin Olsson till arkitektutbildningen.Foto: Mattias de Frumerie

Det var kombinationen av det naturvetenskapliga och det konstnärliga som lockade Elin Olsson till arkitektutbildningen.

Foto: Mattias de Frumerie

På flera fronter pågår ett arbete för att öka digitaliseringen i samhällsbyggnadssektorn. Tidigare i år fick Boverket ett nytt regeringsuppdrag att hitta lösningar för en effektiv och enhetlig tillämpning av plan- och bygglagen i en digital miljö. Samtidigt arbetar Lantmäteriet med att ta fram standardiserade dataset för att skapa en fungerande digital infrastruktur för samhällsbyggnadsprocessen. 

– Vi väntar också på EU-kommissionens akt om öppna geodata inom det så kallade PSI-direktivet, som behandlar tillgängligheten av information inom offentlig sektor. Det finns enorma möjligheter om vi ökar digitaliseringen av samhällsbyggnadsprocessen, säger Elin Olsson.

En tursam slump

Samhällsbyggnad är en röd tråd i Elin Olssons karriär. I grunden är hon landskapsarkitekt och arbetade mellan 2001 och 2015 på arkitektbyrån NOD, som sedermera startade om som kooperativet Nod Combine. Yrkesvalet beskriver hon som en tursam slump.

– Jag gick direkt från gymnasiet till arkitektutbildningen och lockades av kombinationen av det naturvetenskapliga och det konstnärliga, säger hon.

Arbetet med offentliga rum, att jobba lösningsorienterat och att kunna göra avvägningar mellan många intressen är erfarenheter som har kommit till nytta i hennes senare karriär. 2015 blev hon heltidspolitiker för Miljöpartiet och tog plats i Stadshuset i Stockholm med ansvar för exploateringsnämndens strategiråd. I Regeringskansliet hamnade hon 2017 då hon blev planeringschef med fokus på stadsutvecklingsfrågor på Miljö- och energidepartementet.

Vad är skillnaden mellan att jobba som kommunpolitiker och att vara tjänsteperson på Regeringskansliet?

– Som kommunpolitiker i Stockholms stad har man en närhet till politikerna i de andra partierna och det finns en stor bredd i frågorna man diskuterar. I Regeringskansliet finns det en större risk för stuprörstänk. Men hantverket är på många sätt det samma och jag har väldigt stor nytta i dag av det jag lärt mig under mina år i Stadshuset.

Vilka frågor brinner du mest för?

– Frågorna om stadsnära, urban natur är sådant jag bär med mig från tiden som landskapsarkitekt. Jag tror på att de urbana och de gröna värdena kan samverka på ett bra sätt. I kommunpolitiken tog jag med mig det perspektivet och jobbade för att dämpa motståndet mot nybyggnation och visa att det går att bygga både bostäder och ekosystemtjänster när städer växer. Frågorna går att förena.


Ämnen i artikeln:

Politik

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.

Se fler branschtitlar från Bonnier News