Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Måndag26.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Politik

Svårsatt prislapp på byggfelen

Publicerad: 28 Februari 2018, 05:00

De flesta byggskadorna återfinns på väggar och tak. Vattenläckage kan leda till fuktskador och mögel. I småhus är det också vanligt med installationsfel.

Hur vanligt är det med byggfel och byggskador och vad kostar det samhället? Regeringen har gett Boverket i uppdrag att sätta en prislapp på kostnaden. Nu klurar myndigheten på rätt metod för att få ett realistiskt svar.


I och med den ökande byggtakten har regeringen gett Boverket i uppdrag att kartlägga byggskador inom byggsektorn. Syftet är att ge en bild av förekomsten av byggskador och de fastighets- och samhällsekonomiska konsekvenser som de orsakar. Boverket ska bland annat kartlägga förekomsten av byggskador, analysera eventuella mönster och orsaker till att byggskador uppstår. Att bedöma de samhällsekonomiska konsekvenserna kan bli en utmaning, menar Mats Sjökvist, som är ansvarig för uppdraget på Boverket.

– Det finns en svårighet med att få fram en verklig kostnad för byggfel. När vi pratar med entreprenörerna vill de sällan prata om vad byggfel kostar dem, säger han.

Mats Sjökvist, ansvarig för Boverkets uppdrag kring byggfel.

På småhussidan är det lättare att uppskatta kostnader för byggfel genom försäkringsbolagen. Svårare är det med flerfamiljshus där självrisken ofta är hög, vilket leder till att många skador troligtvis inte anmäls.

– Vi klurar på hur kan hitta en realistisk bild av den samhällsekonomiska och fastighetsekonomiska kostnaden, säger Mats Sjökvist.

"Brist på ansvarstagande"

I en rapport från Boverket som publicerades 2007 gjordes dock ett försök att uppskatta kostnaden. I fallstudien ”Fel och brister i nya bostäder” studerades sex avslutade bostadsprojekt där bostäderna sålts direkt via byggföretagen till privata bostadskunder. Kunder till byggbolagen och anställda fick fylla i enkäter om hur de upplevde åtgärdsprocesserna efter upptäckta byggfel. Genom att uppskatta kostnaden för den tidsåtgång som kunder och anställda lade ned på byggfelen, gjorde Boverket slutsatsen att kostnaden för fel och brister efter att bostäder har tagits i bruk uppgick till 1,3 miljarder kronor per år. Detta baserades alltså enbart på kunders och anställdas tidsförluster. För en mer heltäckande bild ska även faktiska åtgärdskostnader, följdeffekter för andra kunder, stress och potentiell ohälsa inom byggbranschen, med mera, tas i beaktande.

LÄS MER: Tidigare byggboom talar för mer byggfel

Enligt förstudien fanns många tecken på att felen kunde härledas till ett djupare, organisatoriskt plan. Låg motivationsnivå, upplevda brister i ledarskap och att de som ska utföra arbetet i större utsträckning blir föremål för kontroller snarare än att de får tydliga instruktioner nämns som exempel.

”Synsättet och bristen på ansvarstagande präglar branschkulturen och kan

sannolikt vara en av de främsta orsakerna till bristande kvalitet hos slutprodukten. Anmärkningsvärt är t.ex. att de anställda inom byggföretagen tycks se sig själva som ”offer” för olika omständigheter samt att ansvaret tenderar att skjutas uppåt i organisationerna”, skriver rapportförfattarna.

Expertfunktion ska kartlägga byggfelen

Utöver uppdraget om att kartlägga byggskador och byggfel inom byggsektorn har Boverket fått ytterligare ett uppdrag som går ut på att upprätta en expertfunktion för byggskador. Myndigheten ska kartlägga och informera om risker som kan leda till byggfel.

– Vi har ringt runt till aktörer i branschen och frågat om det finns material som används idag som de ställer sig fundersamma till. Tanken är att vi ska titta på eventuella orosmoln och informera om dessa, säger Mats Sjökvist.

En annan tung del handlar om att titta på olika upplåtelseformer.

– Det har talats mycket om att bostadsrätterna är så dåliga. Än så länge har vi inte kunnat se några belägg för att de skulle vara sämre än andra bostäder.

Han berättar att rapporter om byggfel har kommit med jämna mellanrum.

– Jag tror inte att vi kommer att komma med några annorlunda slutsatser än tidigare forskning har visat. Vi har pratat med cirka 25 branschaktörer och även de nämner kompetens, organisation, motivation och tidspress som avgörande faktorer bakom byggfelen. Den samhällsekonomiska kostnaden ska kalkyleras, men utan information om hur stora kostnader företagen har blir det mycket gissningar.

Den stora skillnaden denna omgång är däremot att regeringen gett Boverket uppdraget att arbeta mer proaktivt med expertfunktion och information.

– Tanken är att vi nu verkligen ska ta tag i detta och informera om de risker vi känner till för att minimera byggfelen. En stor tonvikt läggs också på säger Mats Sjökvist.

Anders Siljevall, anders@byggindustrin.se

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.