Politik
Utredningen klar – Så ska bygglovsprocessen bli enkare
Publicerad: 14 juni 2021, 15:03
Märta Stenevi tog emot bygglovsutredningens betänkande under en digital pressträff. Foto: Niklas Thegerström.
Det ska bli lättare att få bygglov på vissa håll – men svårare på andra håll. Det föreslår regeringens bygglovsutredning som under måndagen lämnade över sitt betänkande.
En del av januariavtalet mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna har handlat om att plan- och bygglagen ska förenklas och förtydligas. I januari 2020 tillsattes en utredning för att se över lagstiftningen.
LÄS MER: Lokalpolitiker och byggkonsult dömd för bygglovsförfalskning
– Det har tillkommit flera förenklingar i regelverket, men ändringarna har lett till att lagstiftningen har blivit ett lapptäcke som är ologiskt och svåröverskådligt, sa bostads- och jämställdhetsminister Märta Stenevi under en pressträff.
Utredningen har genom samtal med experter, politiker, kommuner, organisationer och byggföretag, undersökt hur regelverket ska kunna bli mer effektivt lättöverskådligt.
Nu har utredningen tagit fram ett förslag med runt hundra sidor ny lagtext på hur bygglovsprocessen ska kunna förenklas. Kärnan i förslaget är att lovplikten ska minskas i områden som inte är skyddade eller särskilt skyddade.
– Vi föreslår en utökad tillståndsplikt skyddade områden, nära gräns och i särskilt värdefulla områden, berättade särskilda utredaren Jesper Blomberg och förklarade att särskilt värdefulla områden ska vara områden där man ska ta särskild kulturmiljömässig hänsyn.
– Vi föreslår att dessa områden bör pekas ut i den kommunala översiktsplanen. Det ska inte inte vara bildande, men blir ett sätt för kommunen att visa vilka områden man tycker är särskilt värdefulla.
En fråga som engagerade under pressträffen var att alla nya byggnader som är ämnade som bostäder ska vara lovpliktiga. I praktiken innebär det att komplementbostadshus som attefallshus nu blir bygglovspliktiga. Utredaren Jesper Blomberg tonade dock ner betydelsen av detta.
– Attefallshus kan redan i dag överprövas i efterhand till Europadomstolen. Nu tillkommer ett rättsstöd i svensk lagstiftning. För gemene man leder lagförslagen ändå till mindre lovplikt.
Betänkandet skickas nu ut på remiss. Tanken är att lagförslag ska lämnas till riksdagen under 2022 och kunna träda i kraft den 1 januari 2023.
Utredningen föreslår bland annat att ...
• lovplikten blir mer områdesdifferentierad,
• lovplikten minskas utanför skyddade och särskilt värdefulla områden men i stort sett behålls inom skyddade och särskilt värdefulla områden,
• flera åtgärder varken ska kräva lov eller anmälan, exempelvis flertalet fasadändringar, tillbyggnader på totalt 30 kvm, nybyggnad av komplementbyggnader på totalt 30 kvm i ett område som omfattas av en detaljplan och totalt 50 kvm utanför sådant område,
• åtgärden att inreda en ny lokal för exempelvis ett kafé på upp till 50 kvm i ett område som inte omfattas av en detaljplan och som inte heller ingår i en sammanhållen bebyggelse inte ska kräva lov,
• alla nya bostäder ska omfattas av krav på bygglov för att tillgodose europarättsliga krav på rättssäkerhet sett till närboendes intressen, men också för att säkerställa krav på en god boendemiljö,
• flera åtgärder som varken omfattas av krav på lov eller anmälan ska få vidtas även om de strider mot bestämmelser i en detaljplan eller områdesbestämmelser,
• ändringar avseende hur handläggningen av ärenden om lov ska ske.