Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag11.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Politik

Vägen mot fossilfrihet har stakats ut

Publicerad: 25 April 2018, 10:05

De nio första färdplanerna för fossilfri konkurrenskraft har överlämnats till regeringen. Bygg- och anläggningsbranschen såväl som betongindustrin, cementbranschen och stålbranschen finns bland de första att lämna in sina färdplaner som har arbetats fram inom regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige.


Ämnen i artikeln:

koldioxidutsläppklimatanpassning

– Det känns mycket positivt. Alla färdplaner har mycket höga ambitioner, säger Agneta Wannerström, Skanska, projektledare för Färdplan för en klimatneutral byggsektor.

Fossilfritt Sverige startades som ett initiativ av regeringen inför klimatmötet i Paris 2015 med målet att Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer. Inom bygg- och anläggningsbranschen har Skanska projektlett arbetet med att ta fram en färdplan för en klimatneutral och konkurrenskraftig byggsektor 2045.

Arbetet imponerar

Nu är den klar och har överlämnats till närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S) och klimatminister och vice statsminister Isabella Lövin (MP) under ett halvdagsseminarium på onsdagsförmiddagen.

– Ministrarna var väldigt imponerade av det arbete som har genomförts. Isabella Lövin tycker att detta är världsunikt och Mikael Damberg kallade det här för en högtidsdag, berättar Agneta Wannerström.

Inom bygg- och anläggningssektorn är det 66 företag som har slutit upp kring färdplanen. Tillsammans har de formulerat 26 uppmaningar och krav till politiker, myndigheter och andra aktörer i värdekedjan som krävs för att göra omställningen möjlig.

Läs mer: Här är branschens uppmaningar om fossilfritt.

– Bygg- och anläggningssektorn sticker ut på det sättet att vi har samlat många aktörer i hela värdekedjan. Bara det skapar förutsättningar för att fortsatt samarbete och implementering, säger Agneta Wannerström.

Enligt den färdplan som lämnades till politikerna på onsdagen ser de företag som står bakom planen att bygg- och anläggningssektorn har möjlighet att i det närmaste halvera sin klimatpåverkan med befintlig teknik, men för att nå netto noll eller lägre så kommer det att krävas teknikskiften och kommersialiserade innovationer. För att nå dit så krävs nya incitament, lagar, nya affärsmodeller och samverkan, skriver man i färdplanen.

Svergies Byggindustrier tar över staffettpinnen från Skanska

I och med att färdplanen nu är överlämnad lämnar Agneta Wannerström över projektledarskapet till Sveriges Byggindustrier och Birgitta Govén, som ska ta fram ett förslag på hur man kan fortsätta att samverka i hela värdekedjan.

– Utmaningen nu är att implementera färdplanenen, att verkligen börja leverera. Jag tror att det är en framgångsfaktor att vi jobbar tillsammans och gör affärer i hela värdekedjan, säger Agneta Wannerström.

De stora bolagen kommer nog att jobba vidare med utveckling på egen hand, tror Agneta Wennerström, men tror att Sveriges Byggindustrier känner ett ansvar att få med även de mindre bolagen som ofta är leverantörer till de stora.

Klimatpåverkan i byggskedet kommer främst från byggmaterial cement, betong och stål. Dessa branscher har i sin tur tagit fram egna färdplaner mot klimatneutralitet år 2045.

– De har alla satt ambitiösa, men nödvändiga mål. Vi är väldigt beroende av de andra branscherna för att vi ska kunna nå våra mål, säger Agneta Wannerström.

Och det pågår forskningsprojekt inom de andra branscherna också.

– Den stora utmaningen är att få CCS och CCU i storskalig användning. Tekniksprånget kräver omfattande investeringar och det behövs politiskt ansvarstagande och ekonomiska satsningar, säger Magnus Ohlsson, vd på Cementa och med i Betonginitiativet, som har jobbat fram branschens färdplan som har undertecknats av ett 20-tal företag.

Cirkulära flöden kan effektivisera resursanvändningen

Andra delar som lyfts fram som viktiga för att bygg- och anläggningssektorn ska klara omställningen till fossilfrihet är att minimera byggavfallet och röra sig mer mot cirkulära flöden och återanvändning av material för att effektivisera resursanvändningen. Även digitaliseringen nämns som en faktor som ger möjlighet till nya arbetssätt, tjänster och marknader som möjliggör ett effektivare och mer hållbart byggande.

– Många färdplaner lyfter fram frågan om att det är viktigt att den offentliga sektorn ska gå före. Det goda exemplet är Trafikverket redan i dag, men det finns flera aktörer. Bollen är satt i rullning. Jag tror att det kommer att gå fort nu att skala upp pilotprojekt, säger Agneta Wannerström.

Hon nämner bland annat att Wasakronan har ett pilotprojekt med ett kontorshus i trä och Skanska håller på att utveckla ett kontor som är klimatneutralt i ett livscykelperspektiv.

– Trafikverket jobbar vidare med sina kalkyler och krav på klimateffektivitet, det finns pilotprojekt om elektrifiering av maskiner och annat, säger Agneta Wannerström.

Dags att gå från ord till handling

Hon är optimistisk inför framtiden och hoppas att företag, organisationer och politiker ska lyfta frågan i olika sammanhang.

– Nu måste vi gå från ord till handling och skapa en marknad för klimatlösningar inom de närmsta åren. Men det krävs politiska beslut som ger långsiktiga och tydliga förutsägbara krav. Har vi det så vågar vi satsa, säger Agneta Wannerström.

För att klimatomställningen ska bli möjlig krävs kapital. Enligt Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige är finansieringen en knäckfråga för flertalet branscher. Staten behöver bidra med forsknings­finansiering men också riskavlastning för investerarna när teknikskiften ska genomföras, skriver han i förordet till en sammanfattningsrapport över branschernas färdplaner. Förutom att europeiska investeringsbanken och andra institutioner kan bära den primära risken vid stora tekniksprång är den offentliga upphandlingen en nyckel för att fossilfria produkter ska konkurrera ut de fossila, skriver han.

Alla färdplaner finns publicerade på Fossilfritt Sveriges hemsida.

Dessa står bakom färdplanen inom bygg- och anläggning:

■ AB Familjebostäder
■ AB Stockholmshem
■ AFA Fastigheter
■ Bjerking
■ BoKlok
■ Bonava i Sverige
■ Byggherrarna
■ Byggmaterialindustrierna
■ Byggmästar ́n i Skåne
■ ByggVesta Development
■ Castellum
■ Celsa Nordic
■ Cementa
■ Cemex
■ Chalmers tekniska högskola
■ Circle K Sverige
■ Energieffektiviseringsföretagen
■ E.ON Energilösningar
■ E T T E LVA Arkitekter
■ Fasadglas Bäcklin
■ Fastec
■ Fastighetsägarna Sverige
■ Finja Prefab AB
■ Golvkedjan
■ HSB Riksförbund
■ Incoord
■ Installatörsföretagen
■ JM
■ Järfälla kommun
■ Klimatkommunerna
■ Lindbäcks
■ Linköpings universitet
■ NCC Sverige
■ Nilsson Energy AB
■ Nordea
■ OKQ8 Scandinavia
■ Peab
■ Returlogistik
■ Riksbyggen
■ Ronneby kommun
■ SABO - Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag
■ Saint-Gobain Sweden
■ Skanska i Sverige
■ Svensk Betong
■ Sveriges Byggindustrier
■ Sveriges Träbyggnadskansli
■ Swecon Anläggningsmaskiner
■ Swedbank Robur
■ Sweden Green Building Council
■ Swedisol
■ Tengbom
■ Thomas Betong
■ Trafikverket
■ Tuve Bygg
■ Tuve Byggservice
■ Tyréns
■ Vacse (publ)
■ Vasakronan
■ Veidekke Sverige
■ Volvo Construction Equipment
■ White arkitekter
■ Wiklunds
■ WSP Sverige
■ Wästbygg
■ Återvinningsindustrierna
■ ÅWL Arkitekter

Målen för att ni en klimatneutral värdekedja inom bygg- och anläggningssektorn:

2020–2022: Aktörer i bygg- och anläggningssektorn har kartlagt sina utsläpp och satt klimatmål.

2025: Utsläppen av växthusgaser visar en tydligt minskande trend.

2030: 50 procent minskade utsläpp av växthusgaser (jmf 2015).

2040: 75 procent minskade utsläpp av växthusgaser (jmf 2015).

2045: Netto nollutsläpp av växthusgaser.

Nomi Melin Lundgren

Redaktionssekreterare

nomi@byggindustrin.se

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.