Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Politik

Vänsterpartiets bostadspolitik

Publicerad: 30 augusti 2018, 04:17

Nooshi Dadgostar, bostadspolitisk talesperson för Vänsterpartiet, om ...


Ämnen i artikeln:

val 2019

Bostadsbehovet: Vår bild är att det som har byggts är för de ekonomiskt starka hushållen, inte för medelinkomsttagaren. Det är knappt att jag med min riksdagsinkomst kommer in på Stockholms bostadsmarknad så det handlar inte bara om svårigheter för ekonomiskt svaga grupper.

Investeringsstöd: Vi tycker att bostadspolitiken är en politisk fråga och av den anledningen har vi föreslagit ganska stora reformer, bland annat statliga lån för byggandet av hyresrätter som skulle ge ungefär 50 000 hyresrätter per år. Detta kombinerat med det investeringsstöd som vi har idag där vi vill förenkla reglerna så att en stor del av pengarna delas ut i förväg för att skapa kapital för den som inte har det. Som det är idag kommer pengarna i slutet av projektet vilket kräver att du har ett eget kapital från början. Vi vill minimera det hindret och öppna för nya aktörer. Subventioner är det enda vi vet historiskt att det fungerar, det vill säga att risktagandet delas ut på fler än aktieägarna i ett enskilt bolag som enbart har ett vinstintresse.

Kommunerna: Vi kan tänka oss att kommunerna får ett visst stöd för att köpa mark, det har blivit en flaskhals. Det måste också sättas mer press på kommunerna så att vi får ett byggande styrt efter behov. Alla kommuner ska kunna åläggas att bygga de bostäder som behövs, även Täby och Danderyd måste vara med och bygga sin del, och att de också ska bygga hyresrätter. Vi vill ha ett krav på att alla kommuner ska ha en allmännytta som även bygger hyresrätter.

Byggherrarna: Kommunerna ska bli duktigare och vassare på att ställa krav på byggherrarna så att de verkligen bygger och inte hamstrar marken. Det finns en tendens att istället för att sänka sitt pris så slutar man att bygga, det är det vi ser idag. Allt det för att öka byggtakten. Det finns hur mycket mark som helst att bygga på. Vi måste förändra en kultur som vi har skapat sen 90-talet där man bygger dyrt, ganska lite och för långsamt. Det ska gå att bygga mycket fler bostäder och billigare, företagen ska ha okej vinstmarginaler, men kanske inte på samma nivåer som hittills.

Staten: Vi förväntar oss att enskilda och företag ska ta hela risken för bostadsbyggandet och så ska det inte vara. Staten måste ta en större del av risktagandet, då blir byggtakten högre. Men det är viktigt att poängtera att det ska inte se ut som det gjorde innan 90-talet, då det byggdes på platser som inte hade behov. Däremot svängde pendeln väldigt mycket och vi hamnade på ett byggande av 10 000 bostäder per år. Vi behöver hitta ett pragmatiskt mellanting. Den som säger att det inte behövs ett statligt ansvar vil inte att det ska byggas tillräckligt många bostäder. Det är bara att titta på byggandet innan och efter 90-talet. Vi vill även bygga upp ett statligt byggbolag för att sätta press på marknaden, vi har ju redan SBAB till exempel.

Hyresrätter: Sen millennieskiftet har cirka 200 000 billiga hyresrätter försvunnit i Stockholm via ombildning. Hade de funnits kvar tror vi att situationen hade sett annorlunda ut. Hyresrätten är en lättillgänglig boendeform som inte ska vara så pass dyr som den är idag. Antalet hyresrätter måste upp väsentligt.

Allmännyttan: Det finns en destruktiv diskussion om allmännyttan och affärsmässigheten, det har blivit bättre men jag träffar fortfarande allmännyttiga bolag som säger att det går inte att bygga för att det är inte affärsmässigt. Det allmännyttiga åtagandet måste stå i förgrunden.

Rörligheten: Främst satsningen på hyresrätten ökar rörligheten. Tror inte det handlar så mycket om bostadsbeskattningen som vi tror. Faktum är att rörligheten inte har ändrats särskilt mycket sedan reglerna förändrades.

Amorteringskravet: Jag tror att som har gjorts har varit nödvändigt för att hejda den enorma privata belåningen. Någon form av dämpning på privat skuldsättning var viktigt. Här kommer även ränteavdragen in och vad gäller överräntorna har vi lagt ett förslag som liknar hur det fungerar i Finland, där det systemet har lett till halverade räntekostnader för privatpersoner. I samband med det förespråkar vi en försiktig nedtrappning av ränteavdraget. Vi föreslår även en mer rättvis fastighetsbeskattning där de dyra kåkarna i Stockholmsregionen får en lite högre avgift än kåkar i Värmland och Dalarna. Men det ska finnas begränsningsregler så att de aldrig ska behöva bli så mycket att en person inte ka betala.

Reavinstskatt: Det handlar ju om att den som säljer gör en stor kapitalvinst så den som föreslår att reavinstskatten ska sänkas radikalt kommer att skänka väldigt mycket pengar till en generation fyrtiotalister. De som får betala för det är den generation unga som söker bostad idag, som måste betala väldigt dyrt för sina bostadsrätter och hyror. Det är viktigare att sänka hyrorna och bygga många hyresrätter än att sänka reavinstskatten. Vinnarna har inte jobbat för vinsten, de har bara bott i huset.

Planprocesserna: Vi har haft mycket diskussion om planprocesser och kommunerna jobbar på ett helt annat vis nu. De samarbetar mer internt och är effektivare, det är min bild. Personalbristen är dock ett problem som alla nämner. Man måste ändå komma ihåg att det tar längre tid för byggherren att sätta spaden i marken är det brukar ta för hela detaljplaneprocessen, så det är i sammanhanget ett större problem att byggherren inte sätter igång.

Rot-avdraget: Behöver monteras ner i några steg och tas bort. Det får en tråkig fördelningseffekt. Man skulle kunna tänka sig att lägga pengarna på att bygga förskolor istället så att det gynnar fler. Hela branschen har ett problem med svartarbete och det finns oavsett rot. Det finns fler sätt att komma åt problemen, men borgarna stoppade till exempel vårt förslag om att ha kollektivavtal i upphandling som skulle ha gett mer krav och insyn. Även det utökade huvudentreprenörsansvaret som gått igenom tror jag kommer ha effekt. Rot har kostat skattebetalrna vansinnigt mycket pengar och vi tycker att det finns andra prioriteringar att göra, till exempel nyproduktion.

Relaterade artiklar

Partierna lägger korten på bordet

Johanna Åfreds

Reporter

johanna@byggindustrin.se

Ämnen i artikeln:

val 2019

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.

Se fler branschtitlar från Bonnier News