Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag07.07.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Politik

”Vi har ett drivhus för skulder”

Publicerad: 31 Maj 2017, 09:30

De nya kraven läggs på de som redan gäller och de är kopplade till belåningsgrad, säger Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen.

Det var bara ett år sedan amorteringskraven skärptes. Nu finns det behov för att ta ytterligare ett steg, avslöjar Finansinspektionen idag. ”Vi har byggt risk under många år och därför måste vi göra någonting”, säger generaldirektör Erik Thedéen.


Ämnen i artikeln:

Henrik BraconierErik ThedéenFinansinspektionenamorteringskrav

Finansinspektionen (FI) vill skärpa amorteringskraven, helst från 1 januari 2018, berättade Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen på en presskonferens idag. Skärpningen gäller nya lån och hushåll som lånar mer än 4,5 gånger sin bruttoinkomst. Här tillkommer ytterligare en procents amortering per år, vilket gör att vissa hushåll får amortera totalt tre procent per år som mest.

– De nya kraven läggs på de som redan gäller och de är kopplade till belåningsgrad, säger Erik Thedéen.

Erik Thedéen kallar åtgärden för en ”skuldkvotsbroms” där hushållen får ned sin belåning.

– De tenderar att köpa något som är något billigare. Istället för att köpa något för tre miljoner kanske de köper något för 2,7 miljoner, säger han.

Enligt FI:s bedömning kommer det att vara fler hushåll som påverkas i Stockholm än i övriga landet, särskilt ensamhushåll. Han utesluter inte fler åtgärder om utvecklingen ändå fortsätter att gå åt fel håll. Sverige befinner sig enligt honom i ett unikt makroekonomiskt läge med mycket stark tillväxt och låga räntor. BNP steg med 3,3 procent 2016. Huspriserna har nästan fördubblats på tio år.

– Utvecklingen är oroande, vi bygger makroekonomiska risker. Signalerna är att ränteläget kommer att vara fortsatt lågt under en lång tid, det motiverar fler åtgärder från oss.

På frågan om Erik Thedéen hellre hade sett politiska beslut, till exempel i form av sänkta ränteavdrag, svarar han:

– Det hade varit bra, trycket på hushållens skuldsättning skulle ha varit lägre med fler åtgärder, men vi kanske ändå hade behövt göra detta. Det behövs en samlad politik för att hantera helheten. Där inverkar bland annat den sammanlagda bostadspolitiken, flyttskatter, ränteavdrag.

Han håller inte med om påståendet om att dagens förslag ytterligare kommer att försvåra för unga att ta sig in på bostadsmarknaden. I alla fall inte på sikt.

– Det absolut värsta för unga hushåll är den utveckling vi har haft de senaste femton åren. Det blir snarare svårare för unga hushåll om vi inte gör något. Det vi gör är att bidra till ökad motståndskraft och lägre skuldsättning.

Enligt Henrik Braconier, chefsekonom på Finansinspektionen, dämpar utökade amorteringskrav efterfrågan i Stockholm med cirka tre procent, lite lägre i övriga landet. Det kan även ske en förskjutning mot köp av lite mindre lägenheter, tror han.

– Vi har ett drivhus för skulder. Låga räntor, höga bostadspriser och högkonjunktur driver på. Utlåningen till hushållen växer med sju procent just nu och det är mer än vad inkomsterna ökar med. Högt skuldsatta hushåll och högt värderade bostäder leder till sårbarhet, säger Henrik Braconier.

Risken blir att hushållen, när sämre tider kommer då drar ner på konsumtionen vilket fördjupar en eventuell kris ytterligare. 60 procent av bankernas utlåning är idag fastighetsrelaterad, enligt Henrik Braconier, vilket även ger en sårbarhet för banksystemet.

– Det behöver inte hända imorgon eller nästa år, men vi måste bygga en högre motståndskraft.

Relaterade artiklar

Lennart Weiss om FI: ”Vad är motivet?”

Johanna Åfreds

Reporter

johanna@byggindustrin.se

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.