Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag25.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Stadsplanering

Amorteringskrav drar ner byggandet

Publicerad: 10 Juli 2018, 04:00

Foto: Mattias de Frumerie

Under det första kvartalet 2018 minskade antalet påbörjade bostäder i Stockholms län med 42 procent jämfört med samma kvartal föregående år. Det är kreditrestriktionerna som minskar byggandet, slår man fast i en ny marknadsrapport från Veidekke.


Bolånetak och amorteringskrav i kombination med att bankerna  stramat åt att-leva-på-kakylerna har stängt ute en stor grupp från bostadsmarknaden.  I den nya Veidekke-rapporten ”Vem ska finansiera framtidens bostäder” har Ted Lindqvist, vd för Evidens, och Jan Jörnmark, docent i ekonomisk historia, sett över vilka effekter som dagens kreditrestriktioner har och hur regleringarna har sett ut historiskt. Lennart Weiss, kommersiell direktör, Veidekke, Linda Jonsson, analytiker, Veidekke, och Stefan Attefall, rådgivare och före detta bostadsminister, har därtill bidragit med en sammanfattning. En farhåga som tas upp i rapporten är hur det ska gå till att finansiera bostäder i framtiden när skuldsättningen hos företag och hushåll begränsas. I rapporten framgår att forna tiders kreditregleringar hade en helt annan utgångspunkt än dagens regleringar.

”1940-1990-talets kreditregleringar syftade i en fundamental mening till att allokera kapital till bostadssektorn för att på det sättet främja ett bostadsbyggande som inte kunde upprätthållas på rent marknadsmässiga grunder”, skriver rapportförfattarna.

Detta skapade dock problem i andra änden då kombinationen av prisregleringar och statliga kapitalsubventioner ledde till mer inflation och ett ineffektivt användande av fastighetskapitalet. Idag är situationen en annan:

”Dagens regleringar har ett helt annat syfte. Istället för att tillföra bostadssektorn nödvändiga finansiella resurser får de till konsekvens att kapitalflödet begränsas och bostadsbyggandet minskar. Debatten kring dessa frågor har stort fokus på hushållens skulder men rör i praktiken även de privata fastighetsbolagens och de kommunala, allmännyttiga, företagens villkor.”

Rapporten listar ett flertal negativa effekter på samhällsekonomin och enskilda hushåll som den minskade bostadsefterfrågan (driven av kreditregleringar):

■ Fallande priser och därmed minskad nettoförmögenhet för alla som äger en bostad.
■ Högre belåningsgrader för hushåll som äger sin bostad, vilket minskar motståndskraften vid konjunkturbetingade prisfall.
■ Välfärdsförluster för kredit- och likviditetsbegränsade hushåll som inte kan efterfråga bostäder de egentligen har råd att betala den faktiska kostnaden för.
■ Längre pendlingstider och minskad inflyttning till storstäderna vilket leder till matchningsproblem på arbetsmarknader och fallande BNP till följd av framtida minskande eller uteblivna bostadsinvesteringar, lägre konsumtion och lägre sysselsättning.

Anders Siljevall

Reporter

anders@byggindustrin.se

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.