Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Söndag18.04.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Stadsplanering

Det lönar sig att energieffektivisera miljonprogrammet

Publicerad: 30 Juni 2008, 18:13

Det är i många fall kostnadseffektivt att göra husen ur miljonprogrammet energisnåla när de ändå rustas. Men ekonomin beror på hur huskonstruktionen ser ut och i vilket skick huset är. Samt om bostadsbolaget har så god ekonomi att det får lån.


Under miljonprogramsåren byggdes nästan en fjärdedel av Sveriges bostadsbestånd, om småhusen räknas med. Men husen byggdes innan oljekrisen och konstruktörerna la ingen stor vikt vid isolering och köldbryggor.

I dag är husen i stort behov av upprustning och läcker energi som såll. Samtidigt står uppvärmning och varmvatten till bostäder och andra lokaler för drygt 20 procent av Sveriges totala energianvändning, enligt Energimyndighetens siffror för 2005. Och då är inte industrilokalerna inräknade.

Att energieffektivisera miljonprogramshusen när de ändå rustas kan därför ge en betydande reducering av landets energianvändning och utsläpp av växthusgasen koldioxid.

Men att renovera husen kommer att kosta betydande summor. Bara de hus som ägs av kommunala bostadsbolag kommer att kosta ungefär 70 miljarder kronor att rusta. Om husen dessutom ska göras energisnåla kostar det ungefär det dubbla. Det bedömer de allmännyttiga bostadsföretagens organisation Sabo.

ekonomiska bedömningar går isär

– Att renovera det allra nödvändigaste kommer att kosta ungefär 5 000 kronor per kvadratmeter. Det kostar ytterligare 5 000 kronor att göra en riktigt ambitiös energirenovering och tillgänglighetsanpassa byggnaderna med till exempel hissar så att husen uppfyller nybyggnadsstandard, säger Ulrika Jardfelt, chef för fastighetsutveckling på Sabo.

Ing-Marie Odegren, vd på Alingsåshem, gör en annan bedömning. Bolaget ska konvertera sina tre våningar höga lamellhus till passivhus (se artikeln intill). Den nödvändiga upprustningen kommer att gå på drygt 10 000 kronor per kvadratmeter. Att dessutom energieffektivisera kostar ytterligare 1 600 kronor.

Åtgärden ska få ner användningen av energi till uppvärmning och varmvatten till 52 kilowattimmar per kvadratmeter och år. Det är en minskning med nästan 60 procent jämfört med idag. Investeringen sänker driftskostnaderna för husen och kommer därför att vara återbetald på fem till tio år, bedömer Ing-Marie Odegren.

"Investeringen betalar sig på femton år"

Även det kommunala bostadsbolaget Karlstads Bostads håller på med en omfattande energirenovering, men går inte lika långt som Alingsåshem. Betongfasaden på sjuvåningshusen på Orrholmen hade börjat frysa sönder. Bolaget passar därför på att sanerar fasaderna från PCB-haltiga fogmassa. Sedan får husen en sju centimeter tjock kappa av cellplast som täcks med ett lager armerad stänkputs. Fönstren byts ut mot isolerrutor och vindbjälklaget får 25 centimeter tilläggsisolering.

I dag är sju av tio hus färdiga. Bolaget har behållit husens befintliga vattenburna uppvärmningssystem men trimmat ner dem rejält. I dag använder de sju husen ungefär 40 procent mindre värmeenergi, vilket motsvarar en besparing på 140 000 kronor om året med dagens energipriser.

– Hela investeringen kommer att vara återbetald på 15 år, säger Mats Enmark, vd för Karlstads Bostads.

Hur lönsamt det är att energieffektivisera husen ur miljonprogrammet beror på hur de är konstruerade och i vilket skick de är. Fasaderna på husen i Brogården höll på att vittra sönder och skulle ändå bytas. Då blir inte merkostnaden för den extra isoleringen så dyr.

I bästa fall kan en energieffektivisering betala sig inom något decennium eller till och med bekosta delar av den övriga renoveringen. Det anser Henrik Sundqvist, teknikkonsult på Skanska som bland annat jobbar med upprustning av miljonprogrammet.

– Ja, om man är riktigt klok i sina val. Att totalrenovera och energieffektivisera ett hus idag och behålla det i 20 år kostar ungefär lika mycket som att driva huset i befintligt skick i 20 år. Men det beror väldigt mycket på vilket behov som byggnaderna har, säger Henrik Sundqvist.

"rESPEKTLÖST ATT KLASSA UT MÄNNISKORS HEM"

En anonym artikel på Dagens Nyheters ledarsida hävdade att miljonprogrammet är ett socialt och tekniskt misslyckande och föreslog att husen skulle rivas istället för att renoveras. Artikeln upprör Lotta Jaensson, projektledare för upprustning av hus ur miljonprogrammet på Skanska.

– Jag skulle jättegärna vilja se hur ledarskribenten på DN har räknat. För vi har suttit och räknat på det och vi får inte för våra liv ihop den kalkylen. Dessutom tycker jag att det är ganska respektlöst mot den stora andel av Sveriges befolkning som bor i de här områdena. Det är deras hem man pratar om, säger hon.

Inte heller Ing-Marie Odegren på Alingsåshem bedömer att det blir billigare att riva och bygga nytt, trots att Brogården behöver omfattande upprustning.

– Klimatskalet är dåligt men stommen är det inget fel på. Området har 300 lägenheter, ligger centralt och är lagom stort. Och lägenheterna har bra planlösning, säger hon.
Även Ulrika Jardfelt på Sabo anser att det är bättre att renovera än att riva. Men bostadsbolag på mindre orter i avfolkningsbygd kan få problem.

– Många av de energieffektiviserande åtgärderna är även kostnadseffektiva. Men det finns ett stort antal bolag som har dålig ekonomi och för låga värden på sina fastigheter. Bolagen kan helt enkelt inte ta lån på sin balansräkning, för de sitter med outhyrda lägenheter, en vikande marknad eller andra ekonomiska problem, säger hon.

Faktaruta: Uppvärmning av bostäder och lokaler
Sveriges totala energianvändning är 405 terawattimmar. År 2005 användes 85,3 terawattimmar till uppvärmning i bostäder och lokaler, inklusive varmvatten.

Av dessa användes ca 42 procent i småhus, 32 procent i flerbostadshus och 26 procent i kontors- och affärslokaler samt offentliga lokaler. El som använts till exempelvis golvvärme och värmefläktar bidrar till uppvärmningen av byggnaden, men redovisas i statistiken delvis som hushållsel.
Källa: Energimyndighetens skrift Energiläget 2006


Faktaruta: Definition på passivhus
Ett passivhus är extremt välisolerat samt saknar värmepanna och radiatorer. Stora delar av året räcker det med passivt tillförd värme för att hålla en normal inomhustemperatur, till exempel från solinstrålning, människorna själva samt deras hushållsmaskiner. Under kalla månader tillförs lite extra värme med ventilationssystemets tilluft.

Enligt Energimyndighetens nya definition får villor tillföra mer effekt än flerbostadshus. Och ett hus i Norrland får tillföra mer än ett hus i Skåne. Exempelvis får ett flerbostadshus i Skåne tillföras högst 10 watt per kvadratmeter och ett småhus i Norrland högst 16 watt per kvadratmeter för att få kallas ett passivhus.

NICLAS KÖHLER

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.