Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag25.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Stadsplanering

Från slum till hållbar stadsdel

Publicerad: 24 Juni 2011, 17:07

Kvillebäcken på Hisingen i Göteborg är på väg att omvandlas till ett attraktivt bostadsområde för hållbar stadsutveckling. Sju byggherrar tar ett gemensamt ansvar för att genomföra förändringen.


Från att ha varit Skandinaviens viktigaste hamn med tre av världens största skeppsvarv under 1900-talet har Norra Älvstranden på Hisingen i dag förvandlats till en ny stadsdel med bostäder, företag och utbildningsverksamhet där olika kulturprojekt lockar människor till nya mötesplatser. Efter stadsutvecklingen på Eriksberg, Sannegården och på Lindholmen har nu turen kommit till Kvillebäcken.


Utvecklingsarbetet startade 2005 då det kommunala utvecklingsbolaget Älvstranden Utveckling fick kommunledningens uppdrag att leda, driva och realisera utvecklingsplanerna för Kvillebäcken. År 2007 genomfördes ett parallellt arkitektuppdrag för att utveckla det 180 000 kvadratmeter stora industriområdet, vilket resulterade i ett förslag till variationsrik kvartersstruktur med gott om grönområden. Parallellt med marksanering växer nu ett bostadsområde med 1 600 bostäder, arbetsplatser och serviceinrättningar fram.


Om fem till sju år ska Kvillebäcken vara färdigbyggt.


– Området var förfallet under många år. Att överhuvudtaget flytta till Hisingen gjorde man inte, allmänt hette det att man deporterades hit. Men närheten till grönområden och vatten, ett handelsområde på 200 meters avstånd och sex minuter till city, gör att vi nu ser en attitydförändring, säger Johan Ekman, kommunikationschef på Älvstranden Utveckling.


Byggherrarna, Veidekke, Derome, HSB, NCC, Ivar Kjellberg, Wallenstam samt Älvstranden Utveckling ingår i ett konsortium. Genom ett Kvillebäcksfördrag har de förbundit sig att i samverkan omvandla området till ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt stadsdelsområde. I processen har också stadsbyggnadskontoret, som ansvarar för planläggningen, deltagit.


Ekonomiskt delar företagen på exploateringskostnader för sanering, mark, anläggning av infrastruktur och grönområden. Social hållbarhet med trygghet och mångfald erbjuds med blandad hög och låg bebyggelse, olika upplåtelseformer och varierande boytor. Miljöarbetet genomsyras av ett livscykeltänkande med satsningar på energibesparande system och klimatsmart miljöteknik.


Husen ritas av olika arkitekter för att ge en arkitektoniskt varierad bebyggelse, med olika material och byggtekniker. Området byggs i tre bostadsetapper och en verksamhetsetapp och under 2011 startas 400 bostäder med beräknad inflyttning 2012-2013. Andelen hyresrätter är 25 procent och den genomsnittliga årshyran beräknas till 1600 kronor/kvadratmeter. Våningshöjden blir från 2 till 16 våningar och delar av bottenvåningarna reserveras för butiker och småföretag. De första hyresrätterna har just påbörjats och bostadsrättsförsäljningen är på gång. Projekten startar när man sålt mellan 40-50 procent.


– Det finns en bottenvåningsproblematik. Erfarenheter visar att det är svårt att hyra ut och få bärighet i sådana lokaler. Men verksamheter är viktigt om man ska få en levande stadsdel och satsningen måste vara långsiktig.


Inne i kvarteren finns gott om grönområden och torgytor. Befintliga gator knyter an till områdets gångfartsgator med högst tillåtna fordonshastighet på 30 km.


– Det blir bara en körfil och en bredare trottoar på solsidan. Det kommer att finnas besöks- och handikapparkering, i övrigt blir det parkeringsgarage under husen. Antalet parkeringsplatser per lägenhet blir 0,5, vilket är mindre än normen. I stället satsar vi på bilpooler och cykelgarderober. Det finns redan kollektivtrafik till området och färjelinjerna med snabbgående skyttelbåtar över Göta Älv kommer att öka. Vi ska bygga för människor och inte för bilar, säger Johan Ekman.


Cykelgarderober är en av de klimatsmarta idéer som genererat pengar från staten.


– Utformningen av cykelgarderoberna pågår just nu. En cykel på balkongen används inte särskilt ofta, cykeln måste man komma åt lätt, säger Erica Bengtsson, miljösamordnare på Älvstranden Utveckling.


Andra miljösatsningar är insamling av avfall via ett sopsugsystem, med målet att matavfallet ska kunna användas till biogasproduktion. Volvo har också tillsammans med renhållningsföretaget Renova utvecklat en MDE på avfallsfordonen för att minska utsläpp och bullerpåverkan. Methane Diesel Engine innebär att blanda diesel i flytande biogas och ändå kunna köra med en dieselmotor.


Energismarta byggnader som gör det möjligt att lagra energi och låna ut till varandra, för att jämna ut dygnsvariationen och därmed undvika att starta fossildrivna kraftvärmeverk, är en annan ny teknik som ska minska koldioxidutsläppen.


– Energiförbrukningen får inte vara mer än 60 kilowattimmar per kvadratmeter och år och det gäller för byggherrarna att själva komma på lösningar. Klimatskalet är avgörande och det kommer säkert att finnas både gröna tak och solcellspaneler. Vi lägger stor vikt vid materialvalet, det gäller att välja bort hälsofarliga kemikalier. Kablar ska vara PVC-fria och inga kopparrör får användas.


– I miljösatsningarna lyfter vi blicken från byggnaden och ser till större systemperspektiv, genom samverkan hittar vi bättre lösningar, säger Erica Bengtsson.


Kvillebäckeparken längs bäcken med samma namn blir en del av "grönnyttan" och bidrar till den biologiska mångfalden i bostadskvarteren.


Som ett led i att skapa förutsättningar för ny miljöteknikutveckling kommer företagen att använda Kvillebäcken som en demonstrationsanläggning tillsammans med BRG, Business Region Göteborg. De nyvunna kunskaperna och erfarenheterna tar man bland annat med sig i kommande projekt.


– Vi ser samarbetet mellan byggherrarna som något nytt och annorlunda. Varje möte blir som en katalysator och det finns mycket klokskap att ta till sig. Man har mycket att vinna genom att lyssna på andra. Det är liv som skapar mervärden, inte betong och i dag lyssnar byggherrar och arkitekter på konsumenten. Kvillebäcken ska bli ett föredöme för hållbar utveckling, säger Johan Ekman.

Christina Adlers

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.