Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag11.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Stadsplanering

Hur ser stadens spelplan ut egentligen?

Publicerad: 6 Mars 2008, 13:43


AV MARIANNE SILÉN

Spelet om staden så heter en ny pocketbok utgiven av Formas, forskningsrådet för miljö och samhällsbyggande. I boken belyser forskare från olika utgångspunkter de drivkrafter som formar och förändrar staden.
Vem bestämmer över våra städers utveckling? Hur ser stadens spelplan ut och vilka spelregler är det som gäller? Kan vi uppnå hållbara städer som ger invånarna en hög livskvalitet?  Det och mycket annat kan man läsa i boken.
Inger Bergström, tekn dr och arkitekt berättar om den utspridda staden. Här frågar hon sig om den fritt växande staden är en naturlig utveckling eller något som bör motarbetas?
- Varför inte ta vara på den mer organiska, självvuxna stadsform som efterlystes under miljonprogrammets dagar och som vi nu har fått? För familjen som flyttar ut innebär livet i den utspridda staden både ekonomiska och sociala fördelar. Olägenheterna med glesheten kan mildras genom att mellanrummen i stadslandskapet omvandlas till mötesplatser i form av samlande gemensam bebyggelse i stället för segregerande avstånd, säger hon.
Kerstin Bodström, fil dr och lektor vid institutionen för kulturgeografi, Stockholms universitet, säger att ett bostadsområdes rykte styrs mer av negativa förväntningar än av fakta och saklig information. Hon drar en parallell till börsmarknadens sätt att fungera och säger att sådana betingade förväntningar kan vara svårare för samhället att bemästra än reella fördomar. Detta har redan kunnat iakttas i USA.
Roland Andersson, professor vid institutionen för infrastruktur, KTH, Stockholm, menar att en av bostadspolitikens hörnstenar för att kunna erbjuda en god bostad åt alla har länge varit systemet med hyresreglering och s k bruksvärdeshyror. Trots de goda intentionerna har denna politik i grunden misslyckats. Och då menar han inte enbart fördelningen och användningen av lägenheterna. Nej, säger han, hyresregleringen har haft negativa effekter även på stadsbyggandet. Han är övertygad om att en avreglering, bortsett från stora samhällsekonomiska vinster, också skulle kunna bidra till en mer varierad och attraktiv stadsmiljö.
Mikael Granberg, fil dr i statskunskap, Örebro universitet, frågar sig vem som styr i staden och vem som tar ansvar för stadens utveckling. Han säger att stadsplaneringen till stor del sker i slutna rum med privata företag och ekonomiskt starka grupper som pådrivare. Folkvalda politiker och vanliga invånare har mycket liten insyn i vad som pågår. Han befarar att vi riskerar få ett slags stadsplaneringsentreprenad där privata intressen tar över.

Redaktionen

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.