Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Måndag21.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Stadsplanering

Kartor ger stadsplanerare en djup bild

Publicerad: 5 Juli 2016, 12:09

Anna Molén, moderator, Ulrika Francke, vd Tyréns, Björn Siesjö, stadsarkitekt Göteborgs Stad, Kristina Alvendal, stadsbyggnadsexpert i Stockholm och Christer Larsson, stadsbyggnadsdirektör i Malmö Stad.

Foto: Mattias de Frumerie

Med interaktiva kartor är det lättare att planera hållbara städer. Sveriges tre storstäder har kartlagts av Tyréns och där går det att väga samman en mängd faktorer för att få en bild av hur och var det ska byggas.


Ämnen i artikeln:

Almedalen 2016

Tyréns vd Ulrika Francke presenterade företagets kartläggning av Stockholm, Malmö och Göteborg med hjälp av GIS. I dessa kartor går det att visuellt se bland annat hur den socioekonomiska statusen ser ut, hur tättbebyggt det är, var det finns störst möjligheter att bygga.

– Man kan lägga in vilka parametrar som helst egentligen och på så sätt få en samlad bild av hur man ska stadsplanera och framför allt förklara pedagogiskt varför man ska planera och bygga på ett visst sätt, sa Ulrika Francke, vid ett seminarium i Almedalen där det diskuterades hur denna typ av visualisering kan bidra till hållbarare städer.

Alla i panelen såg ett värde med den här typen av planinstrument, bland andra Björn Siesjö, stadsarkitekt på Göteborgs stad. Han hävdade att Göteborg är en av de minst effektivt planerade städerna ur ett hållbarhetsperspektiv då den är så utspridd. Han hävdade att stadsplanerandet i jämförelse med metoden att bygga bilar ligger på ”Volvo Amazon-nivå”.

Christer Larsson, stadsbyggnadsdirektör i Malmö Stad, var förtjust över Tyréns kartor och efterfrågade möjligheten att lägga in ytterligare lager funktioner.

– Det skulle vara bra att kunna koppla flödesanalys till dessa kartor, sa han.

Björn Siesjö efterlyste ett mer robust och långsiktigt stadsplanerande och varnade för effekterna av den kostnadsjakt som finns i dag när det ska byggas mycket snabbt. Det riskerar att leda till att vissa byggnader får rivas för att de inte håller måtten för framtidens behov. Han tog som exempel 1980-talskontor som byggdes med alldeles för låg takhöjd.

– Vi har en övertro på att marknaden ska lösa allt. Det kommer ju vara kanske 10–15 olika verksamheter i en byggnad under dess livslängd. De där 80-talshusen som skulle bli kontor är till exempel helt värdelösa. Anledningen till att man byggde så låga våningsplan var ju att det var billigt. Nu får flera rivas, sa Björn Siesjö.

Kristina Alvendal, Stadbyggnadsexpert, före detta stadsbyggnads- och fastighetsborgarråd i Stockholm var inne på samma spår, men la en del skuld på kommunerna som hon hävdade ibland följde trender mer än de gör en god stadsplanering.

– Kommunerna är för slappa och bygger more of the same på samma plats i stället för att tänka hållbar stadsplanering med stadsdelar som ska kunna hysa många olika typer av verksamheter över tid, sa Kristina Alvendal.

Hur miljonprogrammens enhetlighet och segregerande ska brytas med stadsplanering dryftades. Ulrika Francke kritiserade hävdade att åtgärder som gjordes på 1990-talet var för lama.

– Man höjde husen någon våning och la på brutet tak. Det räcker inte. Där tror jag att kommunala bostadsbolag skulle ju kunna göra mer i dag för att lyfta miljonprogramsområden till ”bättre adresser”. Det skulle locka in andra aktörer och ändra områdenas karaktär, sa Ulrika Francke.

Paneldeltagarna fick under seminariet utverka ett löfte för hur de ville jobba för att göra sina respektive städer mer hållbara.

Göteborgaren Björn Siesjö lovade att planera så att staden skulle bli mer tidseffektiv, Malmöiten Christer Larsson att:

– Verka för att sluta att sortera människor efter etnicitet och andra konstiga faktorer.

Mattias de Frumerie

Formgivare

mattias@byggindustrin.se

Ämnen i artikeln:

Almedalen 2016

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.