Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag03.07.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Stadsplanering

Machomän vill bygga högt

Publicerad: 12 Maj 2017, 12:27

Vilka vill bygga höga hus och vilka platser är mest lämpliga? Frågorna diskuterades på ett seminarium som nyligen arrangerades av WSP i Stockholm.


Ämnen i artikeln:

Björn SiesjöWSPTorleif Falk

Huvudtalare på seminariet var Björn Siesjö, stadsarkitekt i Göteborg och Torleif Falk, stadsarkitekt i Stockholm.

– Vi vill inte ha enstaka pinnar som sticker upp i Göteborg utan har några kluster strax utanför innerstan där vi tillåter riktigt höga hus. Själva city vill vi freda, sade Björn Siesjö.

En av platserna som kan bli aktuell är den planerade nya stadsdelen Karlastaden på Lindholmen. Där vill Serneke bygga Nordens högsta byggnad, Karlatornet, med uppemot 70 våningar. En del av de höga hus som byggts hittills genom åren i Göteborg har hållit låg kvalitet, anser Björn Siesjö, och därför har staden blivit mer tydlig med vad som förväntas av en hög byggnad.

– Det har ibland varit svårt att få byggarna att inse att de måste bygga med kvalitet för att få bygga högt. De höga husen ska ställas ner i själva staden, inte som många gånger tidigare på en gräsmatta eller parkering.

Torleif Falk instämmer. Projekten måste beaktas i alla skalor, både hur de ter sig från gatunivå och uppåt. De ska ha en betydelse för gatu- och närmiljön och inlemmas i lokalsamhället runtomkring. Höghusen måste tillföra staden nya värden, menar han. Stockholm har till skillnad från Göteborg inte tagit fram en strategi för hur höga hus ska hanteras. De bedöms från fall till fall.

– De som vill bygga högt kommer ofta med en färdig modell och letar efter en plats där den kan stå. Men den som vill bygga bör också ha en idé om varför man ska bygga ett högt hus och varför det ska stå just på den platsen, säger Torleif Falk.

Båda stadsarkitekterna beskriver den typiske byggaren av riktigt höga hus som en man som ofta drivs av en kreativ kraft, är solitär, vill manifestera sitt entreprenörskap och ofta glömmer att ta med staden i planeringen.

Några trender går att skönja inom byggandet av höga hus. För femtio år sedan var det offentliga pengar som finansierade de höga husen som uteslutande var kontorsbyggnader. Idag är det privata intressen som ofta vill bygga bostäder. Björn Siesjö tycker sig också se en större tolerans gentemot höga byggnader bland yngre.

– Många av dem har rest i världen och bekantat sig med städer med riktigt höga byggnader. En hel del av de som säger att de är intresserade av att flytta in i de höga husen är yngre, de kommer inte från villamattan, det har vi märkt bland annat på Hisingen, säger han.

Många planer på höga hus har presenterats genom åren men få blir verklighet. Björn Siesjö bedömer att det går att få lönsamhet upp till ungefär 30 våningar.

– Markvärdena är inte som i Hong Kong.

Johanna Åfreds

Reporter

johanna@byggindustrin.se

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.