Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Söndag18.04.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Stadsplanering

Miljonprogram får unik energirenovering

Publicerad: 27 Juni 2008, 13:18

Husen från miljonprogrammet förfaller och läcker energi som såll. Det kommunala bostadsbolaget Alingsåshem tar täten och bygger om gamla hyreshus till energisnåla passivhus.


Bostadsområdet Brogården i Alingsås är inte unikt. En grupp lamellhus i tre våningar i utkanten av staden.

Var man än bott eller växt upp i Sverige har det funnits ett liknande område som byggts under åren 1965 till 1974.

En miljon liknande bostäder byggdes för att lösa den akuta bostadsbristen och förbättra folkets levnadsstandard.

Det var innan oljekrisen och långt innan upptäckten av en skenande växthuseffekt. Det var en tid av politiska visioner, framtidstro och folkhemsbygge.

Idag är miljonprogrammets hus slitna, ibland förfallna, och i ett stort behov av upprustning. De ligger utspridda över landets yta som monument över en tid då energin var billig och oändlig.

Många av husen använder nästan dubbelt så mycket energi som de normala flerfamiljshus som byggs idag.

Samtidigt är vi på väg in i en ny slags energikris. En tid då fossila bränslen som olja och stenkol ska avvecklas och ersättas av begränsad förnybar energi. Vi går in i en tidsålder då energipriserna med stor sannolikhet kommer att stiga och sparsamhet blir en dygd.

Det är då det händer något nytt och unikt i Alingsås. Något som andas visioner, framtidstro och folkhemsbygge. Det kommunala bostadsbolaget Alingsåshem beslutar sig för att göra bostadsområdet Brogården extremt energisnålt när man ändå rustar upp husen.

När området är klart kommer husen att bli de första renoverade byggnader i landet som uppfylla den nya svenska definitionen för passivhus, hus som är så isolerade att de inte behöver traditionellt uppvärmningssystem.

– Det här har ingenting med klimatdebatten att göra. Det är resultatet av vårt systematiska miljöarbete. Vi har vågat ha en helhetssyn och ett hållbarhetsperspektiv, säger Ing-Marie Odegren, vd på Alingsåshem.

Det står så i bostadsbolagets ägardirektiv, att det ”aktivt ska engagera sig i energieffektivt byggande”. Men Byggindustrins reporter hinner knappt sätta sig på kontoret i centrala Alingsås förrän Ing-Marie Odegren har hållit ett kort anförande om bygg- och bostadsbranschens bristande respekt för kvalitet och slutkundens behov.

Under intervjun blir det tydligt Ing-Marie Odegren själv har ett engagemang i miljöfrågor. Att hon är en av eldsjälarna som gjort projektet möjligt.

Idén föddes när bostadsbolaget rustat upp ett annat område Östlyckan ur miljonprogrammet. Husen hade en rad tekniska brister och dåligt inomhusklimat och Alingsåshem fick inte ner energiförbrukningen så mycket som man hoppats.

Det blev uppenbart att bolaget måste ha ett nytt angreppssätt om det skulle gå att göra en mer omfattande energieffektivisering.

Ing-Marie Odegren tog kontakt med arkitekten Hans Eek. Han introducerade begreppet passivhus i Sverige och bor dessutom i Alingsås. Genom en partneringupphandling togs Skanska in i projektet. En rad problem hos byggnaderna identifierades.

Husen i Brogården drar stora mängder energi. Inomhusklimatet är dåligt och bottenplanet har fuktskador. Teglet i fasaderna håller på att vittra sönder. Badrummen är små och det finns inga hissar i husen.

Dessutom saknar gårdarna naturliga platser där spontana möten mellan hyresgästerna kan uppstå, förklarar Ing-Marie Odegren som lägger lika mycket tyngd på de sociala frågorna som på energiförbrukningen.

Ett åtgärdsprogram är nu färdigt. Fyra till fem år kommer det ta Alingsåshem att rusta de 300 lägenheterna. I vår börjar ombyggnaden av den första etappen. Då ska väggarnas fasadtegel rivas ner, tilläggsisoleras med ungefär 30 centimeter stålreglar och stenull samt få en ny fasad av keramikplattor.

Tvåglasfönster ska bytas ut mot energi effektiva passivhusfönster. Bottenplatta och tak får mer isolering.

Vi promenerar genom det fuktiga novemberdiset mot Brogården. Området ligger på ett behändigt avstånd från stadskärnan, utan behov av busslinjer eller andra färdmedel. Förflyttningen tar tio minuter. Låga gula hyreshus med gröna balkonger. Sandlådor och cyklar i cykelställ. Lugn och stillhet som snart kommer att bli en byggarbetsplats.

En stor del av den tillförda värmen blåser idag ut med ventilationsluften. De renoverade lägenheterna kommer därför att få var sin värmeväxlare som ska återvinna 85 procent av energin i luften som lämnas huset. Den extra värme som behövs under kalla vinterdagar ska komma från biobränsleeldad fjärrvärme.

En annan stor energitjuv är de infällda balkongernas betonggolv, som är en förlängning av vardagsrummets golv. Betongplattan fungerar som en kylfläns, den flyttar stora mängder av värme ur husets inre och släpper ifrån sig energin i den kalla vinterluften.

De nuvarande balkongerna kommer därför att byggas in, vilket även innebär att vardagsrummet blir större. Lite av ytan äts upp av att badrummet blir större och expanderar en halvmeter in i vardagsrummet. En ny balkong utan köldbryggor hängs sedan på utanpå den nya fasaden.
– Vi tänker långsiktigt. Vi har planera så att husen ska få ett litet underhållsbehov: fasaden av keramikplattor, tekniken ska vara lättskött och energitillförseln låg. Efter renoveringen ska de här husen stå i hundra år till, säger Ing-Marie Odegren.

Hon går iväg för att hämta nycklar till den visningslägenhet som har byggts upp i huset. Reportern får kontakt med en äldre hyresgäst i en av lägenheterna intill. Kvinnan är inte så intresserad av energieffektiviseringen av husen utan mest orolig för att hyran ska gå upp.

Och det kommer den att göra. Hur mycket vill inte Ing-Marie Odegren berätta, hon håller på att förhandla med Hyresgästföreningen. Men efter renoveringen kommer husen att få ett nytt nollår, det vill säga få hyressättas som nyproduktion.

Dessutom kommer en rad standardhöjande åtgärder att höja hyran ytterligare: att lägenheten och badrummet blir större, får hiss, portlås och bredband med datanätverksuttag i alla rum i lägenheten.

Pensionären Henry Carlsson gläntar på ett vädringsfönster och säger att han är ganska positiv till renoveringen. Men även han uttrycker en viss oro för hyreshöjningen.

Men han räknar med att kunna spara in lite av höjningen genom att snåla på energianvändningen.

Lägenheterna kommer att få teknik som mäter och visar varje hushålls användning av energi. Genom att hålla en lägre temperatur än 22 grader samt använda lite varmvatten och lite hushållsel ska hyresgästerna kunna få ner sin hyra något. Det går även att skruva upp värmen och ta riktigt långa varma duschar, men då kostar det.

Ing-Marie Odegren beräknar att upprustningen kommer att gå på ungefär 750 000 kronor per lägenhet. Ungefär 100 000 kronor av dessa är kostnader för energieffektiviseringen, vilket är jämförelsevis lågt eftersom fasaden ändå skulle bytas.

Hyreshöjningen kommer att vara med och betala renoveringen. Men även de minskade energikostnaderna. Husens energiförbrukning, inklusive hushållsel, ska sjunka från dagens 216 kilowattimmar per kvadratmeter och år till 92 kilowattimmar, beräknar hon.

– Energisatsningen ska vara återbetald på mellan 5 – 10 år, beroende på utvecklingen av energipriset, säger Ing-Marie Odegren.

NICLAS KÖHLER - niclas@byggindustrin.com

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.