Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Stadsplanering

Superbygget har startat

Publicerad: 11 juni 2009, 06:57

Markarbetena har smygstartat för Sveriges största husprojekt någonsin mätt i kronor. Det är också det första riktiga OPS-projektet (Offentlig Privat Samverkan) i landet på hussidan. Och det är ett projekt som inte heller saknar politiska kontroverser. Vinner den rödgröna oppositionen nästa landstingsval så kan OPS-beslutet komma att rivas upp. Det säger i alla fall oppositionslandstingsrådet Ingela Nylund Watz (S).


Själva sjukhusbygget i sig är egentligen ingen het politisk potatis. Alla partier är överens om att det nuvarande Karolinska sjukhuset passerat bästföredatum och att en stor nyproduktion blir billigare och bättre än ett försök till ombyggnad och uppgradering. Prislappen för själva bygget, exklusive sjukvårdsutrustning, är beräknad till drygt 14 miljarder kronor och totalt handlar det om 335 000 kvadratmeter ultramoderna, miljöeffektiva och flexibla vård- och forskningslokaler.

Investeringen hör till de största i Stockholms läns landstings historia.
Problemet är bara att socialdemokraterna känner sig överkörda genom det borgerliga beslutet att testa den nya finansieringsformen OPS.
Beslutet klubbades i landstingsfullmäktige i slutet av maj förra året.

–Det som ofta händer med en traditionell finansiering är att bygget blir försenat och mycket dyrare än planerat, sa ett nöjt finanslandstingsråd, Catharina Elmsäter-Svärd (M) efter beslutet.

–Med den här modellen där vi låter ett privat konsortium stå för hela projektet har vi en fast kostnad i nästan 40 år och vi betalar heller inte ett öre förrän det nya sjukhuset står klart.
Socialdemokraten Ingela Nylund Watz, som förespråkade en mer traditionell samverkansentreprenad:

–Vinner vi valet 2010 kommer vi att riva upp allt som går att riva upp kring det här projektet, sa hon efter beslutet.

Men frågan är vad som går att riva upp. Med största sannolikheten kommer bindande avtal med ett vinnande OPS-konsortium redan var klart innan nästa val.

En omfattande prekvalificeringsrunda är utförd och de hugade anbudsgivarna (som fortfarande är hemliga, sekretessen är minutiös) fick anbudsunderlaget, i huvudsak baserad på brittisk modell, för ett par månader sedan. Senast den 30 september i år ska konsortierna lämna sina anbud och i slutet av april 2010 får vi veta vilket konsortium som ska genomföra Sveriges största sjukhusbygge någonsin. Planen är att ”sätta spaden i marken” redan dagen efter det att avtalet tecknats, enligt förvaltningsdirektör Lennart Persson.

– Detta blir troligen det största hus-OPS:et i Europa, säger Lennart Persson, professorn i neurokirurgi som nu är förvaltningsdirektör på NKS-förvaltningen.

OPS betyder Offentlig Privat Samverkan och upplägget innebär att det konsortium som tar hem uppdraget, ska utforma, bygga, finansiera och förvalta sjukhuset under en period på minst 30 år. Landstinget betalar ingenting fram till dess att sjukhuset är färdigt för inflyttning i december 2015. Då betalas en hyra för lokalerna fram till dess att man slutligen tar över dem någon gång kring 2030-2035. Hyran bestäms enligt avtal men minskas i händelse av förseningar, sämre tillgänglighet, eller om krav på kvalitet inte möts.

–Sköter vi det bra kan detta bli vägledande för framtiden. Jag tror att detta är lite av ett paradigmskifte i sättet att genomföra stora byggprojekt, säger Björn Ekström, teknisk direktör på NKS-förvaltningen.
Socialdemokraterna står emellertid fortfarande fast vid sin ståndpunkt.
– Vi tycker att landstingets skattebetalare måste ha full rådighet över sjukhuset. I den här konstruktionen finns ägandet hos någon annan under en lång tid framåt – och vi vet inte vem som kommer att stå för ägandet, säger Ingela Nylund-Watz.

Hon befarar att OPS-upplägget kommer att bli dyrare för skattebetalarna i längden.
– Ett universitetssjukhus är en lika viktig infrastruktur som väg eller järnväg för ett samhälle. Det är en så oerhört viktig beståndsdel att samhället bör ha full kontroll. Jag är rädd för att detta blir ett dyrköpt experiment, säger Ingela Nylund-Watz.

Vad som händer om det blir maktskifte i landstinget efter valet 2010 går inte att säga, men Ingela Nylund-Watz känner sig inte bunden att hålla fast vid majoritetens beslut, eftersom hon upplever det som att beslutet att genomföra upphandlingen som ett OPS-projekt smögs in på ett ojust sätt.

– Jag kan inte värdera om det är möjligt att riva upp upphandlingen. Det är klart att ett avtal kommer att ha klausuler om avtalsbrott och så vidare. Vi får värdera läget när vi får resultatet av upphandlingen. Men till dags dato är det ingenting som fått mig att ändra uppfattning i frågan om OPS-upphandlingen, säger Ingela Nylund-Watz.

Idén till ett nytt Karolinska föddes på allvar 2001. Lokalerna var i uselt skick och själva strukturen, med en verksamhet uppdelad på ett 40-tal hus utspridda på en yta stor som Gamla stan, kändes omodern. Landstinget lade ut en omfattande utredningspaket på Locum.

–Vården av i dag är multidisciplinär och sätter helt andra krav på lokaler och logistik. Det här var en chans att ta ett språng och verkligen utveckla verksamheten, säger Lennart Persson, professor i neurokirurgi vid Uppsala Universitet och chef för förvaltningen Nya Karolinska Solna.
–Sättet att se på sjukvårdsverksamheten har ändrats radikalt under de senaste åren. Det ligger mycket fokus på flöden, logistik, produktionsfaktorer och ett modernare tänkande om hur olika funktioner och verksamheter placeras i förhållande till varandra. Tanken är numera att patienterna ligger i bekväma enbäddsrum och de olika specialisterna kommer till henne på rummet, istället för tvärtom, säger Lennart Persson.

Att bygga ett helt nytt sjukhus ställer stora krav. Byggnaden ska vara modern när den invigs 2015 – och för en lång tid framöver. Därför behöver den ha en hög grad av generalitet i sin utformning, så att det snabbt och lätt går att anpassa och ändra verksamheten. Det innebär bland annat att alla golv och tak är dubbla, så att man kan bygga om och dra om installationer utan att behöva riva väggar.

– Vi förväntar oss att första propån om att bygga om kommer redan efter ett år om det är ett modernt sjukhus. Det händer så mycket hela tiden. Det är ett stort problem med de sjukhus vi har att de är så stelt byggda, säger Lennart Persson.

Ett antal studiebesök till sjukhus runt om i världen, bland annat USA, Storbritannien, Norge, Korea och Holland, har gjorts för att se vad man ska tänka på och inte göra fel. Dels har man tittat på de sjukhus som anses vara de bästa i världen, till exempel Mayo Clinic, John Hopkins och Bigham Womens Hospital på Harvard, dels på de nyaste i världen, bland annat ett som byggs i Storbritannien just nu och ska vara klart 2013.

– Vi har varit tvungna att i detalj tänka efter vad vi vill ha. Det tror jag har varit en fördel. Jag tror att vi kommer att ha färre ändringar och tillägg än vid andra stora byggen och sådant är ju kostnadsdrivande, säger Lennart Persson.
– I Storbritannien har OPS, eller PPP som det kallas där, utvärderats av den brittiska motsvarigheten till riksrevisionsverket som kommit fram till att PPP är det säkraste vad gäller tid och pengar, berättar Lennart Persson.
Den här entreprenadformen, som är helt ny terräng för svenska beställare och entreprenörer, har använts i Storbritannien länge, och det är också dit som NKS-förvaltningen vänt sina blickar för att få en användbar modell att arbeta efter. OPS är i ropet just nu. Fler stora sjukhusprojekt genomförs just nu runt om i världen. Bland annat i Kanada, Australien och Spanien.

– Svårigheterna för oss är naturligtvis att det är första gången. Vi har blivit tvungna att skaffa erfarenheter utomlands. Vi har även haft kontakter med Kanada, som ligger lite före oss och just har invigt sitt första OPS-sjukhus, berättar Lennart Persson.

Ett antal brittiska konsulter har varit engagerade. Annan hjälp har kommit från advokatfirman Mannheimer & Swartling, som är duktig på infrastrukturjuridik, och konsulter från Price Waterhouse Cooper har stått för finansiell rådgivning.

När anbuden är inälmnade vidtar en utvärderingsprocess där NKS-förvaltningens OPS-ledning kan ställa frågor – och förhandla - med anbudsgivarna.

– I anbuden får de berätta om hela sin finansiella modell. Vi har full insyn i detta. Vi har också begärt att få se en redovisning av delkostnader för olika delar i byggprocessen för att kunna jämföra med nyckeltal från vår egen kalkyl. Vi får också förhandla om riskfördelningen så att den blir rimlig, säger Björn Ekström.

Kring jul bör den största delen av förvaltningens arbete vara klart och då vidtar den politiska processen där ett vinnande anbud ska antas av landstingsstyrelsen och landstingsfullmäktige.
I detta, för svensk offentlig sektor nya sätt att handla upp ett byggprojekt, finns det vissa saker Björn Ekström tycker man ska vara extra uppmärksam på.

– Jag tror att det är viktigt att beställarsidan är extra delaktig i projekteringsfasen och även i hur underhållsfasen ska gå till. Där har vi begärt inblick i hur entreprenören ska upprätthålla en god kvalitet och hålla sjukhuset fräscht och välkomnande under hela perioden. Det får inte se sunkigt ut efter tio år.
Björn Ekström har en bakgrund från Stockholms läns landstings förvaltningsbolag Locum och har jobbat i byggbranschen hela sitt yrkesliv, både som beställare och entreprenör. Som en vän av traditionell partnering var han först lite tveksam till OPS-upplägget, men har svängt i frågan efter att ha satt sig in i hur det fungerar.

– Detta är att ta partnering ett steg längre. Jag är övertygad om att OPS kommer mer och mer. Det är väldigt kul och spännande med detta, säger Björn Ekström.
Unikt med arbetet med Nya Karolinska Solna är att NKS-förvaltningen har samlat all kompetens på beställarsidan under samma tak och ingen expert behöver konkurrera med den andra.
– Här sitter byggteknisk sakkunskap, medicintekniskt sakkunniga, fastighetsdriftssakunniga och sjukvårdssakunniga och håller ihop allting. Det är unikt och väldigt positivt. Vi lär mycket av varandra över gränserna och får en större förståelse för hur man tänker inom olika verksamheter, säger Björn Ekström.
Om knappt ett år passeras alltså ännu en milstolpe för den boll som sattes i rullning i och med den så kallade Snus-utredningen (Stockholms nya universitetssjukhus) för åtta år sedan.

Per Hindersson

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.