Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag14.07.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Blogg

Avfallsförbränning hos energibolagen väcker debatt

Sveriges import av brännbart avfall har ökat och uppmärksammats allt mer under de senaste åren. Det är den ökande sopsorteringen av plast, papper och mat som gör att våra egna sopor inte räcker till.

Publicerad: 29 September 2016, 08:49


Det är den ökande sopsorteringen av plast, papper och mat som gör att våra egna sopor inte räcker till. Sveriges värmeverk behöver därför importera mer sopor att förbränna.

Huvuddelen av importen kommer från Norge och Storbritannien. Till skillnad från rena fossila bränslen, kostar det inte att köpa in soporna som bränsle. Landets kraftvärmeverk får bra betalt för att ta emot soporna. Kraftvärmeverken fick cirka 800 miljoner kronor under 2014, för att elda upp andra länders sopor.

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

I andra ändan tar kraftvärmeverken betalt av fastighetsägarna, när de genom avfallsförbränningen producerar el och värme. Med andra ord en mycket god affärsidé.

Till vilken miljönytta?

Över 15 procent av fjärrvärmen kommer från avfallsförbränning. Totalt så motsvarar värmen från förbränning av avfall drygt en femtedel av det totala behovet av fjärrvärme i Sverige. Cirka 30–40 procent av innehållet från avfallsandelen räknas som fossilt vilket fördröjer Sveriges mål till nollvisionen av koldioxidutsläpp.

Avfallsimporten berör och engagerar människor och ger upphov till flertalet frågor om importens för- och nackdelar. Det finns en oro kring flera frågor, som till exempel ökade transporter, avfallets innehåll, utsläpp från förbränningen, med mera. Detta märks i den mediala bevakningen och i de diskussioner som förs i kommuner som importerar avfall.

Sopförbränningen minskar utsläppen av klimatgaser där alternativet skulle vara deponi där avfall bryts ner okontrollerat. Över 140 miljoner ton avfall läggs varje år på soptippar i Europa och är där ett gigantiskt miljöproblem, bland annat på grund av att det medför läckage av koldioxid, metangas och förorenat lakvatten. I några länder har avfallsberget skapat politisk oro.

Närhetsprincipen ska tillämpas

Sverige minskar den negativa klimatpåverkan som soptipparna har genom att ta in en del av avfallet till Sverige. Naturskyddsföreningen är en organisation som är kritisk till att Sverige importerar avfall. De menar med viss fog att om vi importerar avfall minskar incitamenten i andra länder för att bygga ut egen kapacitet för att få bort det från deponierna.

Strax under 60 procent av det importerade avfallet kommer från Norge. Askan av det avfall vi tar hand om får Norge i retur för beredning och slutförvaring. Det sker vid ett gammalt kalkbrott i Langøya i Norge.

Enligt EU-direktivet ska medlemsländerna tillämpa närhetsprincipen, det vill säga att avfallet ska tas om hand där det produceras. Samtidigt anges det att avfallet ska behandlas så miljömässigt och tekniskt bra som möjligt. Detta ger förutsättningar att utnyttja avfallsanläggningar i andra länder om soporna omhändertas bättre där.

Johnny Kellner är fristående miljö- och energiexpert. Han har arbetat inom byggsektorn hela sitt yrkesverksamma liv och har tidigare varit verksam på Sweco, JM och Veidekke.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.