Byggemenskaper – nu även i Stockholm

Och näringslivet. Det är inte bra. Om man vill ha ett bra och utvecklande samhälle.

Som läget är i dag på bostadsmarknaden är det kris i flera städer. Och när det är kris behöver man tänka nytt.

Byggemenskaper uppfattas av många som nytt – och kanske en del av lösning på bostadsbristen. I Tyskland har det funnits byggemenskaper under en längre tid. Upp emot hälften av alla bostäder som i dag byggs i en del städer i Tyskland är Byggemenskaper.

Karlskrona, Malmö, Linköping och Göteborg är några städer i Sverige där Byggemenskaper också funnits på agendan under en tid. Tittar vi tillbaka i tiden så startades till exempel HSB en gång i tiden utifrån samma tankar. Det var och är bra.

Det är också bra att Stockholms stad upptäckt detta boendealternativ. I stadens budget för 2016 bland alla paragrafer finns ett litet stycke om så kallade Byggemenskaper. Staden vill att markanvisning med Byggemenskaper ska prövas under året, för att underlätta för mindre aktörer på marknaden. Detta ska vara en av metoderna för att nå färdiga byggrätter som mindre byggherrar kan efterfråga.

Tanken är att bredda möjligheterna till ökat bostadsbyggande. Byggemenskaper kommer inte att vara svaret på bostadsbristen på kort sikt. Men alla förslag som minskar bostadsbristen är bra.  Och det bidrar till en mångfald av boenden.

Undersökningen om ”Hur vill unga i Stockholm bo I framtiden” från 2014 där 70 procent säger sig vara positiva till att vara med i en Byggemenskap har säkert bidragit till det ökade intresset från Stockholms sida. Noterbart är att även de etablerade byggherrarna visat intresse för denna boendeform. Någon måste ju bygga även dessa bostäder.

Vilka är det som visar intresse för att bo i Byggemenskaper? Det är oftast helt vanliga människor som har tröttnat på att allmännyttan bygger för lite hyresrätter och att de stora privata byggherrarna bygger för dyra och ensidiga bostadsrätter. Det är grunden till att byggemenskaper nu växer fram.

Det handlar om hur man vill bo. Sen gäller det att hitta några andra som delar ens tankar på boendet.

Jag tror inte det är problem att hitta själsfränder med samma tankar om boende. Utmaningen ligger i att få gemenskapen att fortsätta. År ut och år in. Som med alla andra lyckade verksamheter. Man måste klara omställningen från inledande entusiasm till en hållbar förvaltning.

Erfarenheterna från Tyskland visar på en högre kvalitet, intressantare arkitektur, större mångfald och ett djupare engagemang i det egna boendet. Nackdelar kan vara att stridiga viljor ger en svårare process samtidigt som det krävs insatser av tålamod och pengar under lång tid innan belöningen kommer.

Beställarkompetens är därför en viktig parameter som gäller i de flesta situationer. Även när det gäller Byggemenskaper.

Boende blir sin egen byggherre - spännande. Därför måste entusiasmen kompletteras med kunskap om både projektering, byggande och framförallt förvaltning.

Det är bra samhällsbyggande.

Erik Hellqvist är vd på Svensk Byggtjänst sedan 2002. Efter examen från Chalmers jobbade han 19 år som entreprenör – bland annat arbetade han med kalkyler för Öresundsförbindelsen. Innan han började på Svensk Byggtjänst hann han även med sju år som vd för materialleverantören Fundia Armering, nuvarande Celsa Steelservice.