Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag04.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Blogg

Går det att få nettominskningar av utsläpp av koldioxid?

Byggprocessen svarade för mer än 18 procent av de totala årliga utsläppen av växthusgaserna i Sverige 2014. Byggsektorn är därför en av de viktigaste klimataktörerna.

Publicerad: 6 April 2016, 18:06


För att klara en förändring kommer det vara nödvändigt med olika gemensamma internationella styrmedel, utbildning och forskningsinsatser och inte minst nya tekniker.

Etablerad teknik såsom vind och sol kommer att fortsätta att utvecklas och snart utan subventioner. Det kommer att krävas en mängd andra kraftfulla insatser. Effektfrågan är lätt att blunda för när politikerna enbart talar om energilösningar, men det ligger förhoppningsvis inom Energikommissionen ansvar.

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Nygammal teknik

En nygammal teknik som är mycket intressant är att man genom geologisk lagring av koldioxid med CCS-teknik (Carbon Capture and Storage) kan avskilja större punktutsläpp av koldioxid (CO2) bland annat från kolkraftverk, gaskraftverk, stålverk och cementindustrier. Genom geologiska formationer i borrhål djupt under markytan eller havsbottnen kan CO2 lagras. Det är ett sätt att minska de antropogena (av människor skapat) koldioxidutsläppen till atmosfären. CCS-tekniken tillämpas redan sedan många år av oljeindustrin i Norge, men då av tekniska skäl för att underlätta utvinningen av olja och gas.

Ett exempel på en nära framtidsteknik som är värd att lyfta är möjligheten att reducera redan existerande CO2 i atmosfären med hjälp CCS-teknik. Genom punktkällor från till exempel etanolfabriker, pappersmassabruk och kraftvärme med biobränsle kan minusutsläpp av koldioxid uppnås, vilket innebär att CO2 som redan finns i atmosfären minskar.

Priset är för lågt

Hindret är att priset på CO2 förnärvarande är alldeles för lågt och skulle behöva vara i storleksordningen 80 euro per ton CO2 för att det ska vara lönsamt, vilket kan jämföras med cirka sju euro per ton CO2 som utsläppsrätterna hade i mars 2016. Men det krävs en global överenskommelse på prissättning av CO2. Inget enskilt land eller inte ens EU kan ensamt driva denna fråga.

När en resurs är fritt tillgänglig såsom olja och gas är det svårt att stoppa ett överutnyttjande. Atmosfären är en global resurs som hittills används gratis medan däremot utsläppsminskningar genererar kostnader. Det är emellertid inte så enkelt som miljöentusiaster hävdar, låt olja och gas vara kvar i jordskorpan. I princip är det samma sak som att säga att den svenska järnmalmen ska vara kvar i marken. De länder som har olja och gas som resurs vill utnyttja dem på samma sätt som Sverige vill utnyttja sina järnmalmsfyndigheter.

FN:s klimatpanel IPCC såväl som Internationella energirådet IEA och OECD har visat att geologisk lagring av CO2 är en nyckelteknologi för att kunna uppfylla viktiga klimatmål. Tekniken anses som nödvändig för att klara de mål som ställdes vid klimatförhandlingarna i Paris i december 2015.

Utopiskt teknik?

Kan man idag med tillgänglig teknik genom CCS fånga in CO2 inom oljeindustrin borde det vara rimligt att även utveckla en CO2 ”dammsugare” som även fångar in existerande CO2 från atmosfären. Tekniken kan i dag uppfattas som utopisk. Men mycket av den teknik vi har i dag uppfattades tidigare som utopisk. Med rätt pris på CO2 kan vi vara där inom ett begränsat antal år.

När man ibland tvekar om vad som är möjligt eller inte, är det bra att påminna sig om OPEC:s tidigare generalsekreterares Shejk Yamani. som sa:

”Stenåldern försvann inte för att stenen tog slut, utan för att det fanns smartare teknik som var både bättre och billigare”.

Det kommer sannolikt att bli samma sak med fossila bränslen inom en begränsad tidsrymd.

Johnny Kellner är fristående miljö- och energiexpert. Han har arbetat inom byggsektorn hela sitt yrkesverksamma liv och har tidigare varit verksam på Sweco, JM och Veidekke.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.