Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag22.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Blogg

Låg energianvändning kräver hög kunskapsnivå

Vi bygger allt mer energisnåla bostäder men den boendes levnadsvanor har inte förändrats. Beteendefaktorer och sekundärenergi tar därför en relativt större andel av den totala energianvändningen för energisnåla lågenergihus.

Publicerad: 12 Maj 2014, 07:53

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.


Med beteendeaspekter för värme kan man hänföra varmvatten, inomhustemperaturer, vädring och till viss del elgolvvärme i badrum. Sekundärenergi är bland annat cirkulationsförluster för värme- och varmvatten (VVC). Köldbryggor och täthet har också en stor betydelse. Varmvatten, vädring, luftläckage genom klimatskalet och köldbryggor kan utan vidare svara för betydligt mer än byggnadens andel för uppvärmning till rumstemperatur.

En byggnad kan aldrig bli för tät. Skillnaden mellan ett tätt och ett otätt hus kan utan vidare vara 10 kilowattimmar per kvadratmeter. Här har hantverkarna på byggarbetsplatsen ett stort ansvar för husets täthet. Det som krävs av hantverkarna är både kunskap om och insikt i hur väsentligt det är med ett noggrant arbetsutförande. Uttryck av arkitekter som att husen ska andas eller vem vill bo i en plastpåse hoppas jag är för alltid är placerade i graven. Ventilationen ska ske på ett kontrollerat sätt och inte genom otätheter i klimatskärmen.

Sammantaget är osäkerheter i beteende och sekunderenergi en starkt bidragande orsak till de stora skillnaderna som energibalanser mellan beräknat och uppmätt energi i den färdiga byggnaden fortfarande uppvisar. Man kan i sammanhanget fråga sig det rimliga i varför Boverkets byggregler ska ha krav baserat på brukarbeteende för nya bygg­naders årliga energiprestanda när vi har tekniska och väldefini­erade egen­skapskrav. Beteendet kan inte regleras genom bygglagsstiftning utan där krävs andra åtgärder.

Förutom en betydande beteendepåverkan blir också komplexiteten allt större för energisnåla flerbostadshus med FTX-system, styr, mät- och reglerteknik. Flerbostadshusen börjar alltmer likna kontorshus och störningar i driften blir känsligare. Brister i driftsättning riskerar att ge betydligt högre energikostnader för fastigheten än beräknat och kan även medföra en sämre inomhusmiljö. För flerbostadshus krävs det därför fler välutbildade konsulter och inte minst drifttekniker som i dag är en bristvara och vars status måste öka. Ännu har till exempel ingen professur i förvaltningsteknik tillsats vid någon av våra tekniska högskolor vilket näst intill är skandalöst och visar på den låga prioriteringen för dessa frågor.

Johnny Kellner är fristående miljö- och energiexpert. Han har arbetat inom byggsektorn hela sitt yrkesverksamma liv och har tidigare varit verksam på Sweco, JM och Veidekke.

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.