Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Söndag20.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Blogg

Ska vi införa statligt reglerade vita certifikat?

Priset på energi räcker inte till för att motivera privata och kommunala fastighetsägare till energieffektiviseringsåtgärder som är samhällsekonomiskt lönsamma och bra för miljön, speciellt gäller detta för flerbostadshus.

Publicerad: 4 Maj 2015, 09:47

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Behovet av energieffektivisering är stort i miljonprogrammet men ekonomin utgör hinder eftersom kostnader för energieffektiviseringar inte berättigar till hyreshöjningar, konstaterar Johnny Kellner.

Foto: Johanna Åfreds


Fastighetsekonomiska faktorer är det som i första hand styr. Ett sätt att påverka inställningen hos fastighetsägare kan vara så kallade vita certifikat. Ett energibolag genomför då energieffektivisering hos kunden. Energibolaget måste visa att de minskar energianvändningen i relation till hur mycket energi de säljer.

Dessa intyg kallas ”vita certifikat” och delas ut för de investeringar som kan visa att energianvändningen minskar. Exempel på åtgärder är byte till LED-lampor, treglasfönster, värmeåtervinning, inregleringar, energieffektiva motorer med mera. Energibolaget gör då nytta hos kunden samtidigt som bolaget får leverera mindre energi! En förvisso intressant ekvation för energibolaget!

Bestämmelser från EU

Bakgrunden till vita certifikat är bestämmelser i EU:s energieffektiviseringsdirektiv artikel 7 (2012/27/EU) att införa ett marknadsbaserat kvotpliktssystem för energieffektivitet genom att minska energianvändningen och att reducera koldioxidutsläppen hos kunden. Vita certifikat innebär att energiföretagen tvingas genom­föra energibesparingar med en metod liknande den som gäller för utsläppsrätter i Europa.

Tanken med systemet är att energibolag som genomför sådana åtgärder blir berättigade till vita certifikat av staten i förhållande till åtgärdernas bedömda effekt av besparingarna. Systemet förutsätter att energibolag såsom EON, Fortum, Vattenfall med flera ska kunna genomföra energiåtgärder hos sina kunder som sedan rapporteras till ansvarig statlig myndighet. Denna tilldelar då det kvotpliktiga energibolaget ett certifikat och en avräkning görs mot den fastlagda kvotplikten. Tanken är att man får ett marknadsbevis på hur rimlig energieffektivisering är i relation till produktion av ny el eller värme.

Fördelar och nackdelar

Fördelarna med vita certifikat är bland annat att finansiering av åtgärder för energieffektivisering kan ske utan statliga subventioner. Priset tas ut av energibolagen. Fördelen för energibolagen är att de långsiktigt kan leverera el och värme till fler kunder utan motsvarande egen kapacitetsutbyggnad.

För bostadsrättsföreningar är energieffektiviseringar viktiga. Intresset är idag emellertid lågt från deras sida men behovet är samtidigt stort. Efterfrågan gäller även för stora delar av miljonprogrammet men ekonomin utgör i dag hinder eftersom kostnader för energieffektiviseringar inte berättigar till hyreshöjningar.

Nackdelen är att det krävs en kraftig kompetensuppbyggnad hos energibolagen som i dag saknas för att genomföra bygg- eller installationstekniska åtgärder. En annan fråga är om styrmedlet verkligen är kostnadseffektivt och om det inte i stället enbart riskerar att leda till en onödig administrativ belastning på energibolagen. Vita certifikat riskerar också att inkludera åtgärder som ändå skulle gjorts.

En fråga vi måsta ställa oss är om systemet verkligen passar in hur vi redan i dag arbetar med energieffektivisering eller ska vi se det solidariskt i ett större Europeiskt perspektiv? Olika former av vita certifikat tillämpas redan av drygt hälften av EU:s medlemsländer. Ytterst blir vita certifikat en politisk fråga, med många detaljer som måste lösas innan certifikaten eventuellt kan bli aktuella.

Johnny Kellner är fristående miljö- och energiexpert. Han har arbetat inom byggsektorn hela sitt yrkesverksamma liv och har tidigare varit verksam på Sweco, JM och Veidekke.

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.