Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag23.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

"AB 04 som hjälpare eller stjälpare?"

”I den bästa av världar hade man kunnat önska att avsteg i AB 04 syftar till att förtydliga och förenkla avtalen mellan beställare och entreprenör. Så är långt ifrån fallet. Tvärtom så är avstegen en bidragande orsak till oklarheter om hur avtalen ska tolkas, skriver entreprenadjuristerna Claes Sahlin och Niklas Kåvius.

Publicerad: 4 Februari 2015, 13:54

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.


I november månad kontaktades vi av ett litet håltagningsföretag. De hade fått ett arbetsbeting om cirka 15 miljoner kronor i en större entreprenad. De visade oss avtalet med sin beställare där avsteg hade gjorts från AB 04 i kap. 1:6 och 7. Avstegen innebar att ”samtliga förhållanden på arbetsområdet ensamt utgjorde entreprenörens ansvar och risk”. Vidare skulle entreprenören anses ha genomfört ”erforderliga besiktningar på arbetsområdet; acceptera att andra projekt utfördes i entreprenörens arbetsområde; acceptera att åtkomst till arbetsområdet är tillräckligt för att utföra åtaganden, samt acceptera att tredje mans tillträde och nyttjande av arbetsområdet kan påverka entreprenörens fullgörande enligt avtalet”.

Under entreprenadens gång visade det sig att håltagningsföretaget fick en stor del extra arbete och fick ägna mycket tid till att ta nya hål vars placering beställaren menade inte var ok. Håltagningsföretaget räknade på att deras kostnader blev cirka 30 procent högre i och med detta. Företagets vd uttryckte det som att det var omöjligt att i kalkylstadiet ta hänsyn till de extra arbeten som de nu inte fick ersättning för, men eftersom beställaren hade lovat att sådana extra arbeten skulle bli minimala då entreprenaden hade pågått en tid ”och de hade lärt sig”, så skrev man på.

Naturligtvis kan man ju tycka att håltagningsföretaget får skylla sig själva som skriver på sådana avtal. Å andra sidan kan man också tycka att det är för jäkligt att branschen har slutat respektera de regler som man själv har förhandlat fram. De allmänna bestämmelserna, som redan har en balanserad riskfördelning, är tydligen bara bra när det passar. AB 04 har i viss mån blivit en bakgrundsprodukt, ett uppslagsverk som man plockar från när man skriver ihop sina entreprenadavtal. Om detta är branschens uppfattning så undrar vi om Byggandets Kontraktskommitté (BKK) har någon uppgift kvar att sköta – att utveckla och förvalta AB-regelverken. För vad blir poängen om de ändå inte respekteras?

Att som byggherre/beställare tro att man i långa loppet tjänar på att föra över mer risk på entreprenörerna, än vad AB-dokumenten ger intryck av, tror vi är en myt. Tvärtom är vår uppfattning att avstegen i stället leder till dyrare entreprenader på grund av att riskerna inte hanteras hos den part som har bäst förutsättningar att hantera risken på ett kostnadseffektivt sätt.

Den 5 februari kommer Byggherrarna, Sveriges Byggindustrier, EIO, VVS-företagen, STD och Stockholms Byggmästareförening att stå som värd för en konferens om AB 04. Det blir ett öppet forum där branschen tar en gemensam titt på hur

AB 04 fungerar i praktiken och ställer sig frågan om den håller måttet som en modern produkt för en komplex marknad som bygg- och anläggning. Det är på tiden och en bra utveckling för ett att våra äldsta standardavtal.

Claes Sahlin, chefsjurist, och Niklas Kåvius, entreprenadjurist, Stockholms Byggmästareförening

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.