Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag22.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

Äkta partnering kräver utbildning

Gösta Fernström, Urkraft, reagerar skarpt på förra veckans nyhetsartikel (Byggindustrin 25/2013 ) om en undersökning av produktiviteten i byggsektorn 2013. I rapporten från Chalmers framkommer  mycket kritik mot partnering från de 444 undersökta projekten.

Publicerad: 27 Augusti 2013, 07:17

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.


Att många utan kunskap givit sig in i partneringprojekt, framgår av att av 444 projekt de har i undersökningen har genomförts av 150 olika entreprenörer. Alltför få av dessa har genomgått Byggherrarnas tvådagarskurser som ger en bra grund för att komma igång med partnering. En av intervjugrupperna, ”platschefer”, har troligen aldrig fått någon utbildning i samverkan/partnering.

Inte särskilt förvånande att man kan få problem med partneringprojekt i denna konservativa byggbransch. Just nu har vi en mycket kraftig efterfrågeökning på just samverkans- och partneringprojekt från byggherrar i Sverige.

Främst för att byggherrar är de som har störst fördel av att arbeta i samverkan där man kan påverka projektet under hela byggtiden utan att riskera extrafakturor och ÄTA-listor (ändringar och tillägg), vilket ofta är nödvändigt i dagens snabba utveckling där projekten måste utvecklas under byggtiden på grund av nya kundkrav med mera.

Den höga efterfrågan gör att många ger sig in i partneringprojekt utan nödvändig utbildning. Samverkan och partnering kräver radikalt förändrade attityder (change of mindset) och en grundutbildning i den process som partnering utgör med:


- Samverkan i tidiga skeden. Byggherren ska ingå i partneringteamet.


- En process med startworkshop där man definierar gemensamma mål och samverkan med öppenhet, tillit och ärlighet, allt för byggherrens bästa.

- Där öppna böcker innebär fast pris för management och vinst samt att produktionen genomförs enligt löpande räkning som ju med öppna böcker är lika med verklig kostnad.

- För att få kalla ett projekt för partnering måste ett antal grundkrav ingå, se faktaruta sidan 4-5 i detta nummer, vilket är basen för NCC:s sätt att arbeta med samverkan. Man kan undra hur de fått in så många partneringprojekt enligt denna definition.

Ovana byggherrar vänder sig till erfarna partneringledare i tidiga skeden och får då hjälp med en designdialog för att ta fram specifikationer, förfrågningsunderlag samt utvärdering av, anbud oftast inom ramen för LoU, lagen om offentlig upphandling. Det förvånar inte att företag som NCC inte känner igen sig i utredningen då de har utbildat 200-300 chefer i partnering plus genomfört säkert 500-600 partneringprojekt med stor framgång och har en tredjedel av sin omsättning i samverkan/partnering. Skanska har i dag cirka 30 strategiska partneringprojekt där byggherren avtalat om att samverka i sex-sju år! Ett företag som Byggdialog i Karlstad arbetar till 100 procent i partnering!

För detta har Skanska utbildat över 50 partneringutbildare, i en utbildning på 6 gånger två dagar över två år där man parallellt arbetar med sitt partneringprojekt. Många stora entreprenörer har i dag välutbildad personal som förstår arbetssättet att arbeta i samverkan men följs också av många medelstora byggföretag som satsat på att utbilda sina medarbetare i partnering.

Ingen besitter i dag allt kunnande som behövs för ett framgångsrikt projekt. Därför är samverkan framtiden.

Gösta Fernström - författare, föreläsare och konsult inom partnering

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.