All betong sprickerinte!

Sprickor hittar man ju överallt på betongytor! Det går bara inte att undvika, all betong spricker, menar många. All betong spricker inte!

Om man bara fortsätter att acceptera att betongytor kommer att spricka, då kommer vi aldrig att få fram en bättre betong som håller längre. De flesta spruckna ytor är både fula att se på och gör att betongskivan bryts ner fortare. Det finns en kategori slarvbyggare också.

Dagens pumpbara betongsorter är sammansatta med stor andel sand/finmaterial och cement och kemikalier. De behöver inte separeras genom en felaktig vibrationsinsats som sker helt slumpmässigt. Ofta är det staven som varit bov till sprickorna i ytan på grund av ojämn packning.

Det är ju ytan som är slutprodukten och som ska klara påfrestningarna. Utseende och täthet är viktiga om det gäller horisontella ytor utsatta för klimatvariationer och slitage. Här kan man höja kvaliteten med enkla medel.

I teorin är ju allt så enkelt att gjuta med flyttillsatsbetongen. I verkligheten är det alltid mer komplicerat. Kemikalierna, som ger flytegenskaperna, är väl ganska förutsägbara om den tillsatta mängden är den rätta. Men dagsformen hos betongmassan, när den väl anländer till bygget, beror på många andra faktorer.

Temperatur, avståndet till byggplatsen, trafikhinder och dagens leverans av naturmaterial och krossade stenmaterial är bara några parametrar som kan variera och de gör det svårare för kemikalierna att fungera på avsett sätt.
De vet ju inte hur länge de ska vara helt flytbara liksom! Det blir lätt för mycket eller för lite flyteffekt. Att det skiljer så mycket i konsistens mellan lassen är fortfarande ett problem.
Det här ser man ibland om man betraktar en nygjuten yta efter någon timma.
En eftersjunkning eller en separationstendens uppträder i ytan. Den blir lite ojämn beroende på verkningstiden hos ingående kemikalier och den tidsrymd som förflutit. Ibland kommer nu krympsprickorna fram redan inom en timme och de är fullt synliga för ögat. Många entreprenörer har svårt att styra efterbehandlingen då betongens hårdnande varierar mycket.

Kan produktionsmetoderna på bygget moderniseras så att kvaliteten på färdig yta förbättras?

Det menar vi att man kan göra genom att man även vid själva gjutningsarbetet på bygget tar hjälp av Newtons princip. Vid utläggning och efterbearbetning kan man utnyttja gravitationen igen. Man kan förstärka effekten ytterligare genom att rakt ovanifrån kompaktera ytskiktet och därmed täckskiktet. En eftervibrering sker så att dessa sprickor sluts igen.

Detta utförs med en helt ny grupp lätta maskiner som kan arbeta som ”självkompakterare.”

Principen går ut på att de är så lätta att de kan flyta direkt på den blöta betongytan. De utövar därmed ett lätt tryck mot massan samtidigt som de med en vertikal vibreringseffekt packar ytskiktet så att hållfasthet och täthet förbättras och så minskar risken för tidiga krympsprickor väsentligt.

En självkompakterare kan användas direkt vid utläggningen av betongen för att släta till och plana ytan.

Den andra insatsen sker med en fjärrstyrd betongvält lite senare. Den kan köra ut på ytan när betongen satt sig, men ännu inte börjat hårdna. Det brukar ske inom någon timme efter utläggningen. Man kan avgöra lämplig tidpunkt för behandlingen genom att lägga en hand med handske mot ytan, blir den inte kladdig så kan man köra ut.

Vi har kunnat konstatera att hållfastheten har ökat med 20–30 procent jämfört med betong som gjutits bredvid, men inte behandlats på detta sätt. Täthet mot kloridmigration – saltvatteninträngning – har förbättrats väsentligt enligt ett prov utfört vid SP.

Enligt Cement- och betonginstitutet och CBI-nytts senaste utgåva är faktiskt betonggolven fortfarande överrepresenterade bland de skadeutredningar som görs.

Och de vanligaste felen är sprickor och ojämnheter.

Yngve Alvarsson, Formconsult