All egenanvänd solel bör befrias från skatt

Gränsen som nu landar på 500 kW kommer fortfarande motverka utbyggnationen av solcellsanläggningar på stora tak genom stor påverkan på lönsamheten. Stora tak som egentligen möjliggör både snabb takt för utbyggnaden liksom den största lönsamheten för investerare och anläggningsägare.

Reglerna hämmar utvecklingen

På grund av att vi har en gräns på 500 kW stjälper regeringen den ekonomiska kalkylen för solcellsinvesteringar, som egentligen kan vara en lönsam affär. Ofta jämförs denna skatt med om man skulle behöva betala skatt på de morötter som man själv odlat och vill äta inom hushållet. Dessutom hindrar vissa formuleringar i ellagen maximeringen av solcellsanläggningar. Lagen förbjuder nämligen fastighetsägare med flera bostadsbyggnader på samma fastighet att dela på den solel som produceras. Det är alltså inte tillåtet att skicka solel från en byggnads med tak med gynnsamma produktionsförhållande till en byggnad som ligger bredvid, och som kanske är skuggad eller inte har plats för solceller. Genom att även möjliggöra delning av solel utöver fastighetsgränser kan utbyggnationen av anläggningar påskyndas ytterligare. För att möjliggöra detta krävs att så kallade energigemenskaper ska kunna skapas. Dessa utgörs av virtuella elnät, där aktörer kollektivt köper och säljer lokalproducerad el av varandra genom ekonomiska föreningar. 

Det finns trots hindren ett stort intresse för solenergi, egenförsörjning och delaktighet i energiomställningen.

Det finns trots hindren ett stort intresse för solenergi, egenförsörjning och delaktighet i energiomställningen. Flera stora fastighetsbolag har integrerat solcellsstrategier i sina energi- och hållbarhetsarbeten. Men även andra aktörer så som banker och investerare har fått upp ögonen för solcellsutbyggnaden. 

Ta till vara solelens fulla potential

Som reaktion på den starka ökningen av solcellsparker och branschens begäran att solcellsparker görs till riksintresse på samma sätt som vindkraft, diskuteras nu solenergi på regeringsnivå. Opinionen hos närboende är till skillnad mot vindkraft ofta positiv och en utbyggnad går snabbt – efter tillstånd kan en solcellspark byggas under loppet av ett år. Därtill bidrar möjligheterna att integrera solceller tillsammans med jordbruk och bevarande av biologisk mångfald till ökat intresse för solel. Men möjliggörande av effektiv utbyggnation av solcellsparker beror till stor del på tillståndsfrågor vid kommuner och länsstyrelser, liksom upprättande av inkopplingspunkter i elnätbolagens nät. De påverkar direkt processen vilket gör att regeringen skulle behöva sätta ned foten i frågan om vi ska ta tillvara på solenergins fulla potential. 

För att solenergin till fullo ska kunna bidra till energiomställningen krävs att:

• Skattebefria all egenanvänd solel, även den från anläggningar över 500 kW, då skatten stjälper den ekonomiska kalkylen och motverkar utbyggnationen av stora solcellsanläggningar på tak. 

• Ellagen ändras så att fördelning av solel möjliggörs mellan bostadsbyggnader på samma fastighet.

• Regeringen skapar förutsättningar för implementering av energigemenskaper. 

• Regeringen utvecklar en nationell strategi för solel och sätter ned foten i frågan om tillståndsfrågor för solcellsparker, liksom att solcellsanläggningar inkluderas i utvecklingen av Sveriges elnät.

Charlotta Winkler, expert solenergiteknik WSP