Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag11.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

Är totalentreprenad bäst? Utvärdera detta empiriskt!

Huruvida bristen på total- och funktionsentreprenader är problematiskt förblir obesvarat till dess man fått fram mer god empirisk forskning på området, skriver Johan Nyström, VTI.

Publicerad: 24 Februari 2012, 14:48


I de senaste numren av Byggindustrin har det blossat upp en debatt om fördelarna med totalentreprenader. Inläggen undviker dock den mest relevanta frågan: Vad ser vi för effekter av denna entreprenadform?

Principiellt finns det både för- och nackdelar med totalentreprenader. Dessa är väl kartlagda av forskningen. I allt väsentligt är fördelen att entreprenören ges frihetsgrader att tänka nytt medan nackdelen ligger i kostnaden att utvärdera olika anbud mot varandra. I princip är det varianter av dessa två ståndpunkter som stötts och blötts i de förekommande inläggen. Inget direkt nytt har framkommit. Nyhetsvärdet har varit lågt. För att föra debatten framåt måste vi stänga den teoretiska diskussionen och nu fokusera på empiriska utvärderingar av entreprenadformers relativa effektivitet.

Två grundkriterier för goda utvärderingar kan initialt ställas upp. För det första (i) måste sådana studier inkludera en jämförande analys i syfte att kontrollera för andra påverkande variabler och för det andra (ii) måste de baseras på projektfakta och inte på vad olika personer tycker.

Det första kriteriet öppnar för större statistiska studier med kontrollvariabler men även för mindre jämförande (tvilling)-studier. Inkluderandet av en jämförande analys är nödvändig för att kunna kontrollera för andra påverkande variabler mer än själva entreprenadformen. I bygg- och anläggningssektorn är det många omständigheter som avgör resultatet (kostnad och kvalitet) av ett projekt. Innan en slutsats dras, huruvida det var entreprenadformen som gav det goda resultatet (låg kostnad/hög kvalitet) måste man därför kontrollera för andra relevanta variabler, exempelvis väder, konkurrenssituation, ersättningsform, projekttyp, och så vidare.

Kriterium två handlar om att få fram transparenta och tillförlitliga data om resultatet av projekt, med andra ord slutgiltiga kostnader och indikationer på kvalitet. VTI har på uppdrag av Konkurrensverket bedrivit ett forskningsprojekt för att bygga upp en databas på Trafik-verkets kostnader för infrastrukturinvesteringar. I detta arbete kan konstateras att det på en övergripande nivå inte går att få ut slutgiltiga kostnader per projekt från dåvarande Ban- och Vägverkets investeringar under perioden 2000–2009. Det är sannolikt att dessa uppgifter existerar men då måste man kontakta projektledare eller dylika, vilket försvårar större statistiska utvärderingar, exempelvis av entreprenadform.

Däremot gick det att få ut information om det upphandlande priset och entreprenadformen ex ante. Upphandlat pris är inte att förväxla med slutgiltig kostnad, vilket innebär att den förstnämnda inte lämpar sig för utvärderingsstudier. Ur materialet kan konstateras att cirka 95 procent av väginvesteringarna inom perioden var utförandeentreprenader. Huruvida bristen på total- och funktionsentreprenader är problematisk förblir dock obesvarat till dess man fått fram mer god empirisk forskning på området. Vägen framåt är att diskutera empiriska problem.

JOHAN NYSTRÖM

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.