Få hela storyn
Starta din prenumeration
Debatt
Publicerad: 8 april 2021, 11:41
Richard Nordqvist, Sales Consultant Nordics Planradar.
Foto: Nordics Planradar.
Bristfälliga egenkontroller ligger bakom en stor del av de fel, brister och skador som varje år orsakar stora kostnader i enskilda projekt och för samhället, skriver Richard Nordqvist, Sales Consultant Nordics Planradar. Hela branschen har mycket att vinna på att bättre system för egenkontroller anser han.
Plan och bygglagen kräver som bekant egenkontroll (AB 04 och ABT 06), det vill säga att entreprenören undersöker utfört arbete för att se till att det inte finns fel och avvikelser. Även i branschreglerna finns tydliga krav på en egenkontroll som på ett trovärdigt sätt redovisar eventuella fel. Det finns inga regler som säger att allt måste kontrolleras, men alla leverantörer inser att en god kontroll har ett stort värde för både dem och deras kunder. Därför är krav på egenkontroll ofta inskrivet i avtalet och många företag har också egenkontroll som en självklar del i sin kvalitetssäkring.
Så hur fungerar egenkontrollen? Ett enkelt svar är – det varierar. Men det är konstaterat att egenkontrollen i många projekt dras med påtagliga brister som har sina tydliga anledningar. I vissa fall handlar det om att fel personer utför egenkontrollen, till exempel för oerfarna medarbetare, i andra fall ligger orsaken i att administrationen runt egenkontrollen inte är tillräckligt funktionell. Oavsett vilket är huvudskälet att detta arbete inte är tillräckligt prioriterat av ledningen.
Samma undersökning visar också att de interna åtgärdskostnaderna för att rätta till felen är omfattande. De uppgår till 3,8 procent av entreprenadkostnaden och 2 procent av den totala produktionskostnaden.
Enligt Boverkets undersökning 2018 är det inte tolkningen av lagar och regler som upplevs som avgörande orsak till att byggprojektens fel, brister och skador uppstår. Istället är det egenkontrollerna som uppfattas som verkningslösa av många, kontrollsystemet är helt enkelt för dåligt. Samma undersökning visar också att de interna åtgärdskostnaderna för att rätta till felen är omfattande. De uppgår till 3,8 procent av entreprenadkostnaden och 2 procent av den totala produktionskostnaden.
Egenkontroller utförs i dag på olika sätt. I vissa företag används gamla hederliga blanketter medan andra gått över till mobiltelefon och surfplatta. Tanken med det sista är rimligen att minska administrationen och göra det enklare för den som utför själva kontrollerna. Men då egenkontrollen är både en fråga om system och process så räcker det inte med att införa digitala verktyg, det måste finnas en organisation som är mogen för förändringen, ledarskap som förklarar behovet och driver implementeringen, samt uppföljning av hur verktyget faktiskt används. För helt klart är att många som börjar använda nya digitala verktyg faller tillbaka i gamla arbetssätt om tröskeln är för hög eller tekniken krånglar.
För helt klart är att många som börjar använda nya digitala verktyg faller tillbaka i gamla arbetssätt om tröskeln är för hög eller tekniken krånglar.
De tider vi lever i just nu med covid-19 sätter extra press på att skapa god kvalitet och hålla nere kostnader. Samtidigt befinner sig byggbranschen bara i början på en digital utveckling som under kommande år kommer att eskalera. Även byggprojektens ekonomi kan och bör bli datadriven, det vill säga att den data som projekten genererar kan ge beslutsunderlag i realtid och därmed spara pengar direkt när det finns indikation på sådana möjligheter. Därför är investeringar i förbättrad egenkontroll och de moderna system som gör den effektiv en investering som kommer att betala sig både direkt och på längre sikt. På kuppen kommer också byggbranschen att upplevas som mer trovärdig och attraktiv. Vilket alla har att vinna på.
/Richard Nordqvist, Sales Consultant Nordics Planradar