Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag07.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

Bättre samverkan behövs!

”Ska vi klara riksdagens mål på 20 procent effektivare energianvändning, 50 procent förnybar energi och 40 procent lägre utsläpp av växthusgaser till 2020 måste en bredare samverkan ske mellan fastighetsägare, energibolag, finansieringsinstitut och staten via skattemyndigheten”. Det skriver Veidekkes teknik- och miljöchef Johnny Kellner.

Publicerad: 15 Januari 2013, 08:55


Hur ska denna bredare samverkan se ut? Finansiering, risker och rättvisa måste uppfyllas. Stöd i form av direkta subventioner är däremot inte någon hållbar lösning. Till viss del beror det tidigare okontrollerade och skenande subventionssystemet att branschen hamnat i dagens ekonomiska skruvstäd.

Huvuddelen av fastighetsägarna tog heller inte sitt ansvar för byggnadernas framtida underhåll i form av periodiskt insättning till avsättningsfonder vilket har varit en bidragande orsak till dagens problem.

Ur energisynpunkt är fönsterbyte till superenergisnåla fönster väsentligt i kombination med tätningsåtgärder vid fasadrenovering, dock inte tilläggsisolering av fasader. Ur komfortsynpunkt skapar bra fönster minskat drag och lägre energibehov samtidigt som vistelsezonen inomhus ökar genom en förbättrad upplevd inomhustemperatur. Ofta är fönsterbyte inte ekonomiskt lönsamt enbart ut energisynpunkt. Men tar vi även hänsyn till miljövinster vid minskad tillförsel av energi och värdesätter ökad komfort, förbättrad ljudmiljö kan det te sig annorlunda. Fasadisolering är dyrt och ofta inte genomförbart inom miljonprogrammet och folkhemmet av flera orsaker, inte minst kulturhistoriska. Värmeåtervinning med balanserad ventilation ger också kraftiga energivinster och en god komfort men medför ofta stora ingrepp i lägenheter.

Genom byte av fönster med ett U-värde från 3,0 till 0,9 W/m2 K kan radiatortemperaturen sänkas något utan att komforten påverkas och ur ett storskaligt perspektiv skapas förutsättningar för en sänkning av framledningstemperaturen av fjärrvärme. Förlusterna i fjärrvärmenäten kan uppskattas till inte mindre än 100-130 kilowattimmar meter ledning och år.

Dessa förluster kan minska med lägre framledningstemperatur vid storskaliga renoveringar och då räcker dessutom bränslet till flera fastigheter vilket borde intressera fjärrvärmebolagen. Nu är det snarare tvärt om. När energitätheten är för låg är bolagen inte intresserade att dra fram fjärrvärme till nya energisnåla stadsdelar. Det som nu är väsentligt är att utvidga synsättet av energihushållning av byggnader även till tillförsel av energi. Risken finns också att energibolagen kommer att höja energitaxan när husen blir energieffektivare i det befintliga beståndet.

Om vi ska klara av de ekonomiska knutarna för miljonprogrammet och folkhemmet måste som sagt flera aktörer samverka. De fastighetsägare som genomför åtgärder får inte belastas av en högre fastighetstaxering, det måste vara tvärtom. Ett system där fastighetstaxeringen tar hänsyn till energihushållningsåtgärder bör därför snarast utvecklas. Ur rättvisehänseende blir systemet då intressant eftersom det tar hänsyn till fastighetsägare som redan haft ambitionen att genomföra hushållningsåtgärder. Dagens destruktiva taxeringssystem måste ändras så att de i stället stimulerar energihushållningsåtgärder genom lägre taxering. Fortfarande kvarstår dock hur miljonprogrammet och folkhemmets finansieringsknutar ska lösas. Lägre fastighetstaxering är en del av en lösning, en ytterligare är lån med kreditgarantier och delad risk. Det som håller på att ske nu med det befintliga fastighetsbeståndet riskerar att bli en enorm kapitalförstöring om ingenting görs.

Systemtänkande mellan energitillförsel och fastigheten är också viktigt för att minska utsläppen av växthusgaser. Inom ett begränsat antal år kommer huvuddelen av fjärrvärmebolagens energimix bestå av bioenergi. Men bioenergi kommer att bli en bristvara och även konkurrera med vår export av papper. Värdet av pappersexporten är upp till tio gånger högre jämfört med att elda upp biomassan. I detta sammanhang bör solvärme för tappvarmvatten bli intressant.

Fastighetsägaren kan tillhandahålla värdefull takyta till energibolaget för placering av solfångare. Solvärme kan då direkt tillföras ”gratis” till systemet och på detta sätt minska behovet av biomassa under sommarhalvåret.

Framtidens energisystem måste således samverka i symbios med fastighetsägarna, energibolagen, staten via skattemyndigheten och finansieringsinstituten ifall vi ska klara riksdagens utsatta energimål och minskning av utsläpp av växthusgaser.

Johnny Kellner

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.