"Bostadstypen styr husets kvalitet"

Ska det vara hyresrätter eller bostadsrätter? Beroende på svaret startar projekteringen med olika styrande dokument. När hyresrätter ska byggas är det företagets samlade erfarenheter som är styrande, men vad är styrande när bostadsrätter skall uppföras? Mäklarstatistik, modeveckan och en och annan möbelmässa. Valen i projekteringsfasen baseras på marknadsundersökningar om vad som säljer.

Maximera intäkt och minimera utgift, för projektägaren

Men bör byggaren justera valet av styrande dokument? Hur ofta kryssar framtida köpare i knappen ”byggt med kvalitet och långsiktighet” på Hemnet? Finns den knappen? Knappast. Läge, yta och ytskikt är vad köparna undersöker och bryr sig om. Kvalité uppdagas i ett senare skede men då är det för sent.

Skillnader i kvalitet mellan hyresrätter och bostadsrätter är symptomet, incitamentsstrukturen är problemet. En fastighetsägare som bygger för egen förvaltning har allt att vinna på att sänka drift- och underhållskostnader medan en aktör som producerar bostadsrätter har relativt vaga incitament att fokusera på kvalitetsprodukter och att minimera byggnadens energianvändning.

Byggs då alla bostadsrätter med låg kvalitet? Nej, de flesta är av god kvalité och det måste tydliggöras. Det är av yttersta vikt att seriösa byggare föregår med gott exempel, tydligt redovisar den kvalitet som uppnås och se till att nå de energinivåer som utlovas. Detta för att öka förståelsen om bostäder hos köparna så att byggfusk inte blir en framkomlig väg.

Avsaknaden av påföljder för uppförande av byggnader som saknar kvalitet och inte når den beräknade energiprestandan leder till ökat utrymme för byggfusk. Avsaknaden av bygginspektörer och överförandet av ansvaret på entreprenören genom egenkontroller är ännu ett verktyg för dem som gillar att ta genvägar. Vem vet vad som är inbyggt, dolt bakom gips och spackel? Varje aktör som ger sig in i byggandet av vårt framtida Sverige måste på ett eller annat sätt förhålla sig till det rådande systemet, utnyttja det eller satsa på långsiktighet och kundrelationer.

Vad skulle skärpta krav, boendeinflytande och hårdare påföljder kunna resultera i? Kan det gå stick i stäv mot målet om kraftigt ökat byggande i Sverige. Väger man kvalitet mot kvantitet är valet inte lätt, inte i den extrema bostadsbristens Stockholm i alla fall. Men måste dessa två vägas mot varandra? De flesta bygger med kvalitet och har kapaciteten och viljan att bygga mer. En översyn av gällande regler och praxis för uppförande av bostadsrätter drabbar inte Sveriges seriösa byggare, tvärtom ger det dem större utrymme på bekostnad av mindre seriösa aktörer.

Om de boende inte har kvalitet och långsiktighet som parametrar vid köp av bostadsrätter och byggarna inte har krav att vare sig uppnå energikrav eller att byggnaden skall hålla längre än garantitiden, vem ansvarar då för att bostadsrätter byggs resurs- och energieffektivt? Det kunskapsövertag som byggare har gentemot bostadsrättsinnehavare bör inte kunna utnyttjas för att öka profit, särskilt inte när det leder till ökad nationell energi- och resursanvändning. Jag har innan jag började forska arbetat med projektering och produktion av flerbostadshus i Stockholm och vet av egen erfarenhet att det är möjligt att kombinera kvalitet, ansvarstagande och långsiktighet med rimliga vinstkrav.

Jonas Anund, doktorand vid institutionen för Energiteknik, KTH.