Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag14.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

Bruksvärdessystemet är ett konsumentskydd

En välvillig tolkning av Sveriges Byggindustriers klagan på hyresregleringen, alternativt den kvarvarande effekten av hyresregleringen kan vara att man blandar ihop termerna och egentligen avser att beskylla bruksvärdessystemet för att hindra byggandet av fler hyresrätter, skriver Sabos vd Kurt Eliasson.

Publicerad: 29 Februari 2012, 13:42

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.


Företrädare för Sveriges Byggindustrier har vid upprepade tillfällen hävdat att det är hyresregleringens fel att det byggs för lite hyresrätter i Sverige. Enbart under årets första månad har det hunnit framföras av både Ola Månsson i ett panelsamtal och av Björn Wellhagen i ett pressmeddelande. Även Byggindustrins chefredaktör har i sin ledare tagit upp ordet hyresreglering. Låt mig göra klart på en gång att det sedan 1970-talet inte funnits någon hyresreglering i Sverige. Sedan dess har privata och kommunala fastighetsägare förhandlat med Hyresgästföreningen, med allmännyttan som hyresnormerande.

Så sent som den 1 januari förra året infördes ändringar i hyreslagen. De antogs av en bred majoritet i riksdagen och innebär att de allmännyttiga kommunala bostadsbolagen inte längre är hyres-normerande och att de privata fastighetsägarna ska förhandla på egna meriter. Hyrorna sätts alltså fortfarande i förhandlingar mellan fastighetsägare å ena sidan och Hyresgästföreningen å den andra sidan. I förhandlingarna är det upp till respektive part att lägga fram argument för respektive mot höjningar av hyran. Det tycker jag är bra och det fick även stort stöd i riksdagen när förändringen klubbades igenom i juni 2010. Att hyrorna sätts i förhandlingar mellan lokala parter var också något som regeringen valde att tydligt markera i den proposition som ledde fram till den nya lagen. En proposition som för övrigt stöddes av de tre parter som nu är satta att förvalta lagen i praktiken: Sabo, Fastighetsägarna och Hyresgästföreningen.

En välvillig tolkning av Sveriges Byggindustriers klagan på ”hyresregleringen”, alternativt ”den kvarvarande effekten av hyresregleringen” kan vara att man blandar ihop termerna och egentligen avser att beskylla bruksvärdessystemet för att hindra byggandet av fler hyresrätter. Låt mig även här vara mycket tydlig.

Bruksvärdessystemet är ingen reglering. Det är ett konsumentskydd som syftar till att ingen hyresgäst ska behöva betala oskälig hyra. Även detta har regeringen understrukit och skriver i propositionen till nya lagen att det inte finns någon anledning att i lagtexten precisera vilka faktorer som bör ha betydelse för bedömningen av bruksvärdet. ”Ansvaret för hyressättningen bör således även framdeles ligga på de lokala parterna på hyresmarknaden. Regeringen avstår därför från att lägga fram något förslag till lagändring”, skriver man.

Det är väl känt att Sveriges Byggindustrier vill röja väg för högre hyror. Om det är marknadshyror som organisationen suktar efter vill jag påminna om ett uttalande från bostadsminister Stefan Attefall i Byggindustrin i maj förra året: ”Vi skulle få stora omställningsproblem med svåra sociala konsekvenser om vi försökte införa marknadshyror i Sverige” sade han då med anledning av bostadssituationen i Oslo.

Sveriges Byggindustrier behöver med andra ord övertyga även bostadsministern. Min erfarenhet är att vi alla ibland måste acceptera att våra önskemål inte har tillräckligt stöd för att kunna bli verklighet och utifrån det välja andra strider. För Sveriges Byggindustrier är detta ett sådant läge.

Regeringen, Sabo, Fastighetsägarna och Hyresgästföreningen har gemensamt gjort upp spelplanen för hyressättningen i landet. Sveriges Byggindustrier bör gå över till en annan spelplan där ni inte bara kan stå vid sidlinjen och skrika på spelarna utan även kan vara med i laget. Ett tips är att ni flyttar er dit matchen till exempel handlar om kommunala särkrav, hinder för en nordisk byggmarknad eller hyresrättens skattevillkor.

KURT ELIASSON

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.