Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Söndag31.05.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

Byggbolag köper förnybar grön el och CDM-projekt i u-länder i god tro

Bygg- och fastighetsbolag köper ibland "grön el" och klimatkompensationsåtgärder (CDM) i u-länder med strävan att minska sina klimatutsläpp. Men för att åtgärderna ska ha verklig effekt måste de var additionella, det vill säga ha blivit av utan finansiering via klimatkompensation, skriver Johnny Kellner.

Publicerad: 11 Maj 2020, 04:40


Elbolag erbjuder företag bland annat inom bygg- och konsultsektorn att köpa förnybar el med ursprungsgarantier. Företag, ofta byggbolag, köper denna ”grön el” och då ofta i god tro att detta kommer att minska deras utsläpp av koldioxid. Bolag erbjuds även till klimatkompensationsåtgärder (CDM) i u-länder med strävan att minska sina klimatutsläpp.

Målsättningen med CDM är att industriländer ska kunna kompensera en begränsad del av sina kvarvarande koldioxidutsläpp genom att investera i projekt i u-länder som reducerar utsläpp av växthusgaser. Detta är naturligtvis lovvärt och skulle kunna göra klimatnytta när det upphandlas på rätt sätt. Vilka krav ställs för att klimatinvesteringar ska ge minskade utsläpp av koldioxid? Vad betyder kravet på additionellitet? Vilka krav ställs för klimatkompensation med CDM (Clean Development Mechanism) i u-länder?

Sveriges klimatmål innebär att utsläppen av växthusgaser ska vara minst 85% lägre 2045 jämfört med 1990. Förtagens kvarvarande utsläpp ner till noll kan uppnås genom så kallad klimatkompensation.

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Kompensation innebär däremot inte att balansera med motsvarande klimatutsläpp som företaget har, utan de ska minska sina totala utsläpp. För klimatkompensation ställs krav på att de ska vara varaktiga, beständiga och additionella utanför bolagets eller organisationens territoriella gränser enligt vissa internationella standarder (ISO 14021 eller PAS 2060). Additionalitet innebär att projektet inte hade blivit av utan finansiering via klimatkompensation. Dessa standarder har emellertid visat sig inte utgöra någon generell garanti för en varaktig, beständig och additionell reduktion av koldioxid.

El med ursprungsgaranti ska vara additionell för att räknas som en reduktion av klimatpåverkan

Systemet med ursprungsgarantier för el i Sverige är enbart en procedur som omfördelar statistik, det vill säga det finns ingen additionalitet förknippat med köp av ursprungsmärkt el utanför elcertifieringssystemet. Köp av ursprungsmärkt el som en klimatåtgärd påverkar således inte utsläppen av koldioxid. Systemet syftar enbart till att säkerställa att den el som används till köparens byggnad inte räknas flera gånger vid miljöbokslut. En ursprungsgaranti ska därför annulleras av el-leverantören när den har använts. Däremot kan ursprungsgarantier användas till att verifiera att den el som används till företagets byggnad eller tillverkning och som enbart har tillkommit för företaget och att det bevisligen kan styrkas och verifieras att den är additionell. På det sätt som elbolag ibland marknadsför sin ”gröna el” kan det ifrågasättas om alla svenska elbolag verkligen vet förutsättningarna för additionalitet.

Kompensationsprojekt i utvecklingsländer med CDM ger endast en marginell avsedd klimateffekt

En förutsättning för att räknas som kompensationsprojekt är additionalitet. En vindkraftspark som hade kunnat byggas utan finansiering från klimatkompensation genom marknadsmässiga intäkter från investerare eller statliga bidrag ska inte klassas som additionell och får inte tillgodoräknas som en utsläppsminskning.

Bolag både privata som statliga förutsätter att FN-systemet CDM ska utgöra en garanti och kvalitetsstämpel för klimatkompensation. En studie (How additional is the clean development mechanism) från år 2016 av miljöforskare från de oberoende forskningsorganen det tyska Öko-institute och Stockholm Environment Institute, visar att det är förhållandevis helt marginella utsläppsminskningar från merparten av de projekt som registrerats och godkänts inom FN-systemet CDM.

Forskarna har i en artikel i DN publicerad 17 okt 2019, kommit fram till att 85 procent av de projekt som de granskat, haft en mycket begränsade utsläppsminskningar som är additionella. Endast 2 procent hade en hög sannolikhet att vara additionella. Forskarna konstaterar därför att systemet med CDM har grundläggande brister. CDM-systemet måste därför ses över så att trovärdigheten för klimatreduktion inte går förlorad.

Johnny Kellner, expert på klimat- och energifrågor.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.